Gotlands tidning – 21 november 1861, sida 2

Jurikes. — Angående en artikel i Wäktaren, om Kyrkohers den Hallins affättning, yttrar Upfala-Poften följande: LBäktaren, tidning för stat och kyrka, har i en ars tikel om det Hallinska målet naturligtwis tagit Strengs näs konsistorium i förswar mot de anfäktelser, för hwilka det warit utsatt från flere rationalistiska tidningar. Artikeljörjattaren förutsätter oupphörligt, hwad fom bäst behöfde bewisas, nämligen att hr Hallin offentligen förs funnat, att han predifat meningar stridande mot den lära, han med ed förpligtat fig att predika. Ty TVäks taren lärer förmodligen ej winna många anhängare för fin åsigt, att hr Hallin just genom fina till domkapitlet inlemnade skrifter på det mest otwetydiga fått offentlig: gjort och utspridt fina meningar, enär det stär hwar och en fritt att offentliggöra hwad sålunda blifwit i domfaz pitlets protokoll intaget. Om man oc är religionsfriz getens wän, i lika hög grad fom W., få fan man wäl ej, säger W., wilja påstå, att religionsfriheten berättigar en prest till ett dylikt förfarande? Eller är det ej en klar oc) obestridlig sats, att den, fom ingått i ett bolag, mäste fullgöra åtagna förbindelser så länge han der år qwar? Hwad slutligen angår den af herr Ljungberg framställda anmärkning, att ej forfang bekännelseskrifter, utan endast bibeln är den definitivt gällande läronormen, så medgifwer Wäktaren detta till en början, men förnes far strart derpå konseqwenserna af sitt eget medginvanz ve, då Wäktaren tillägger, att den troende församlingen, ledd af Guds helige ande, i alla tider, imot millomenins garna, uti fina bekännelseskrifter aflagt ett wittnesbörd, huru de ewiga sanningarna blifwit rätteligen för: stådda. Malmö Nya Allehanda, som är mycket belåten med domkapitlets afsättningsdom, berättar, att biskop Anners stedt förklarat sin afsigt wara att nedlägga ämbetet, ifall mot förmodan domkapitlets utslag skulle blifwa uppbäfdt.