Gotlands tidning – 24 oktober 1861, sida 2

Utsigterna för året. Föredrag i kongl. landtbruksakademien den 12 Oktober, af sekreteraren J. Th. Nathhorst. Sedan numera skörden för året kan anses slutad i alla Europas länder, torde det ej wara utan intresse att kasta en blick på dess resultater, samt de utsigter som dessa kunna föranleda. Skörden i hela Europa kan i allmänhet betraktad anses hafwa utfallit under medelmåttan. Oaktadt den i wissa delar af Skottland, Holstein, Swerge, Norge och Danmark kan anses medelgod, har den i det öfriga Europa, med undantag för de östra Donauprovinserna, blifwit wida under medelmåttan. I södra Europa ans ses den endast utgöra twå tredjedelar af en wanlig skörd. Både i Jtalien och Spanien har majsen, fom der uts gör de fattigare klassernas hufwudsakliga föda, gifwit nära nog fullfomlig mifwert. J Norra Europa har — med ojwan anförda undantag — skörden af råg och hwete, som der utgöra brödfödan, warit under medelmåttan, och den för de fattigare klasserna i dessa trakter så wigtiga potatisskörden har blifwit så angripen af sjukdom, att den på många ställen ej lönar mödan att upptaga, och på andra endast lemnar half afkastning. Från Norra Amerika fan man ej wänta någon 6es tydlig införsel till Curopa. Flera omständigheter bidras ga dertill: i första rummet de förstörande werkningarne af det inbördes kriget. Dernäst att, enär i de norra fas terna ordnadt wexelbruk ännu icke blifwit infördt, Hwetes utsädets storlek wäsendtligen betingas af det pris hwartill den nästjöregående skörden blifwit ajyttrad. 1859 års hweteskörd blef högt betald, och den närmaste werkningen deraf war, att landtmännen samma höst allmänt ötade sitt yweteutsäde högst betydligt. Men 1860 års skörd blef i jemförelse med det föregående årets lågt betald, och