Gotlands tidning – 10 oktober 1861, sida 2

den 4 Aug. 1756; Den Skandinawiska frågan; och om befordring af bref genom postwerket. — Af dessa artiklar är den om skandinawiska frågan förtjent af synnerlig upps märksamhet. Hufwudresultatet, hwartill författaren fom mer, är: att en skandinawisk förening är i högsta måtto önfes lig, ja snart nödwändig; att denna union ingalunda bör eller fan ske genom bildande af en skandinawisk helstat, utan genom ett feyddås och wänskapsjörbund mellan de tre ri: fena; att detta förbund icke bör eller fan grundas på nå: gotdera rikets principat, utan på en fullfomlig Hfftålig: het mellan alla tre; samt att Swerge måste skynda att bringa representationsfrågan till afgörande, för att blijwa af de öfriga twå rikena med förtroende mottaget. — Ledig tjenst. Provincial-läkarebefattningen i Gotlands norra distrikt kungöres till ansökning ledig. — Kommunalfrågan. Den 3i sistl. Augusti afgaf Magistraten härstädes underdånigst utlåtande öfwer det betänkande och förslag till fommunalsftyrelje, fom Kommittenr för sådant förslags utarbetande afgifwit. Angående kommunalstyrelse i stad, har Magistraten ans fett fig böra gilla den mening i hwilken kommitterade stadnat, utom beträffande 88. 3, 4, 5, 7, 9, 10, 11, 12, 13, 16, 18, 30, 33, 34, 35, 58, 62, 70,73, 74, 75, 85, 86 och 87, i affeende å hwilka Magistraten His träder den förändrade lydelsje, som blifvit tillagd desse 85. uti Rikets Ständers skrifwelse d. 26 Det. förl. år, samt 8. 66 rörande hwilken Magistraten instämmer uti Landshöfdingen v. Troils reservation. J affeende å förslagit till förordning om Kyrkostämma samt Kyrko och Skolråd, anser Magistraten fig böra godkänna fomis terades förslag, utom hwad angår 85. 2, 8, 13, 18, 25, 38 och 44, för hwilka de af Rikets Ständer föreslagna bestämmelser synas Magistraten mera lämpliga. YW3idz kommande slutligen förslaget till förordning om Landsting så har Magistraten, enär den föreslagna gemensamheten ite låter fig utföra utan menlig inwerkan på de mellan stad och land i många fall ännu skilda intressen, ansett sig böra afstyrka förslaget om Landsting. — Swenske krigare. Den general Rosenkrantz, fom på sednaste tiden warit omnämnd flera gånger i uns derrättelserna från kriget uti NocdzAmerikfa och om fwils fen det heter i sista notisen derifrån, att han efter åtskilliga framgångar marscherar emot separatisterne, är f. d. Löjtnanz ten wid Skånska Dragonregementet Palle Rosenkrang, fom under sista kriget i Danmark med utmärkelse föms pade i Danskarnes leder; — och den artilleriofficer, hwils fen nyligen, utt bref till en Stockholms tidning, berät: tade om fin ankomst till Amerika och fom så owänligt mottogs af Swenska Konsuln i Newyork wid anmälan att wilja ingå i unionsarmeen, är Löjtnanten Silfwers sparre, som tjenstgjorde för några år sedan wid Swea ÄArtilleriregemente. — Rädmanswalet 1839. Kongl. Maj:t har genom Uttlag af den 23 sistl. Aug. afgjordt twistemålet om bemälte wal sålunda: att enär åtskilliga personer, hwilka wäl åren 1858 och 1859 wunnit burskap, men till följd af serskilta bestämmelser, under sistnämnde år icke i egenskap af borgare erlagt skatt till staden, fått i omtwistade walet deltaga, Kongl. Maj:t funnit ej skäl att göra ändring i det slut K:s Befallningshafwandes öfwerklagade Utslag innehåller. — Såsom bekant är upps häfde K:s Befallningshafwande det af Meagiftraten faftz ställda walet, hwarigenom LTandösfiftalen Linns förklaras des wara till Rådman utsedd, och ålade Magistraten att om förrättande af nytt rådmanswal i laga ordning bes förja. — För Skepps:MNMedare. Sedan man i Engs land och Amerika efter fleråriga försök gjort den erfarens het, att galvaniseradt jerntåg (Wire Rope) i stället för hamptåg till stående rigg å fartyg, icke allenast är mångs dubbelt waraktigare, utan tillika 1-tredjedel både billigare och lättare, få anwändes nu nästan uteslutande jernrigg. — Sxönskrifning. Kanslisten Engdahl från Stockholm, fom under sin korta wistelse härslädes underz wisade få mål äldre fom yngre personer i skrifkonsten, af reste härifrån till hufwudstaden för några dagar sedan. — Ckrifkonsten tyckes i allmänhet hafwa bittills warit alltjörmycket tillbakasatt mid wåra lärowerk, men äfwen detta ämne måste winna uppmärksamhet, då det oneflis gen också utgör ett nödwändigt wilkor för bildning. Hr Engdahl har med synnerligt nit egnat fig deråt och under en längre tid lemnat underwisning deruti både i fbolors na och åt enskilte med allmänt bifall. Sednast har det blifwit Wisby Lärowerk förbehållet att få tillegna fig hr Engdahls method, och så wål hos lärjungar derstädes som bland enskilte, hwilka begagnade underwisningen, hafwa