— monarkisk. 82. Den ewangeliskt lutherska religionen förblifwer statens offentliga religion. De innewånare, som bekänna jig till den, äro pligtiga att uppfostra fina barn i fams ma lära. Jesuiter och munkordnar få ide finnas. Om den werkställande makten. 3. Den werkftållande makten är hos konungen. 84. Konungen skall städse bekänna fig till den es wangeliskt lutherska religionen, den handhafwa och beskydda. 85. Konungens person är helig; han kan icke las stas eller anklagas. Answarigheten hwilar på hans råd. 8 12. Konungen wäljer sjelf ett råd af norska meds borgare, fom ide äro yngre än 30 år. Detta råd skall minst bestå af en statsminister och sju andra medlemmar. 8.21. Konungen wäljer och utnämner, efter att hafs wa hört sitt norska statsråd, alla civila, andliga och mis litära embetsmän. Dessa swärja konstitutionen och fonune gen lydnad och trohet, De kungliga prinsarne få ej bes kläda civila embeten. 8 22. Ritets ståthållare, statsministern och ftatsrås dets öfriga medlemmar samt de embetsmän, fom äro ans ställda wid dess contoir, sändebud och konsuler, civila och andliga öfwerhetspersoner, regementås och andra militära corpsers chefer, kommendanter i fästningar och högste bes fälhafware på krigsskepp, funna utan föregående dom afs skedas af konnngen, sedan han derom inhemtat statsrådets utlåtande. Andra embetsmån funna endaft suspenderas af konuns gen och skola då genast tilltalas inför domstolarne, men få ej, annat efter dom, afsättas, ej beller, mot fin wilja förflyttad. 8 23. Konungen fan meddela ordnar till hwem han för godt finner, fom Belöning för utmärkta förtjenster, hwilka må offentligen kungöras; men ide annan rang och titel än den hwarje embete medför. Orden fritager ins gen från statoborgarens gemensamma pligter och bördor, ej heller medför den någon företrädesrätt till statens ems beten. Embetomän, fom på egen begäran afskedas, bes hålla fina innehafda embetens titel och rang. Jngen personlig eller blandad ärtflig företräde 8rättige het må för framtiden tillerkännas någon. Om medborgarerätt och den lagstiftande makten. 8 49. Folket utöfwar den lagstiftande makten genom storthinget, som består af twå afdelningar: ett lagthing och ett odelothing. 8 50. Röstberättigade äro blott de norska medborgas re, som hafwa fyllt 25 år, hafwa warit bosatta i landet 5 år, uppehålla sig der och antingen: a) äro, eller hafwa warit embetsmän; b) på landet ega eller, på längre tid än 5 år, bhafs wa arrenderat i mantal fatt jord; de fom i Finmarken hafwa warit rättighetsmän i 5 år och fyllt fina 25 år; c) äro köpstadsborgare, eller i köpstad eller ladefted (föping) ega gård eller jord hwars ränta är åtminstone 600 Ror Rmt. 8 52. Rösträtt juspenderas: a) för den som är anklagad för förbrytelse wid tinget; b) för den fom blifwit omyndig genom utmätning els fer konkurs intilldess kreditorerna hafwa erhållit full bes talning, såwida ide cessionen är förorsakad af eldswåda eller annan otillräknelig och bewislig olycka. 8 53. Rösträtt förloras: a) genom att hafwa warit dömd till tukthus, fäfte ning eller wanärande straff; b) genom att gå i en främmande makts tjenst utan regeringens samtycke; c) genom att förwärfwa medborgarrätt i en främmans de stat; d) genom öfwerbewisning om att hafwa köpt röster, sålt fin egen rösträttighet, eller röstat i flera än en wals församling. 8 54. Wal och distriktsförsamlingarne hållas hwart tredje år. — 8 56. Förrän walen begynna skall konstitutionen ljudligt upplåsas, i köpstäderna af den förste magistratpersonen, på landet af presten. 8 57. J köpstäderna utnämnes en walman för hwar 50 röstberättigad innewånare. Dessa walmän samlas inom 8 dagar derefter på ett af öfwerheten dertill bes stämdt ställe och utfe antingen ibland fig eller bland de öfriga röstberättigade i deras waldistrikt en fjerdedel af deras eget antal att taga säte på storthinget, få att 3 til 6 wälja en, 7 till 10 wälja twå, 11 till 14 tre, 15 till 18 fyra, fom är det högsta antal någon stad får sända. Har en köpstad färre än 150 röstberättigade innes wånare sänder den fina walmän till närmaste köpstad för att rösta i förening med dennas walmän, och anses då begge köpstäderna såsom ett distrikt. 8 58. I ywarje pastorat på landet utnämna de röstberättigade innewånarne, i proportion till deras antal, walmän salunda: att ända til 100 wälja en, 100 till 200 wälja twå, 200 til 300 tre och få widare i samma pro? portion, Defa walmän samlas innan en månad derels ter på ett af amtmannen dertill bestämdt ställe och ulse sedan antingen ibland sig sjelfwa eller ibland de öfriga