Gotlands tidning – 19 september 1861, sida 2

en hindra hwarje försök af piemonteferne att infalla i de af franska trupper besatta delarne af det påfliga området. Piemontesiska trupper skola werkligen hafwa på tre får skilda punkter försökt intränga på detta område, men blifwit hindrade derifrån dels af pofliga gensdarmer, dels af franska soldater. Franska fändebudet Benedetti skall härom hafwa begårt förklaring af baron Ricasoli, Ywils ken berättas hafwa swarat, att han icke bemyndigat någon befälhafware för de italienska ttupperna att öfwerträda konungarikets gräns. — Hwad åter beträffar de 900 franomän, fom från Toulon öfwerförts till Civita VBecs chia, få synes den na truppsändning ej hafwa annat än: damål, än att inom den franska occupations-corpfen ers sätta de trupper, som på permission få återwända till Frankrike. — Med anledning af anklagelsen i baron Ricasolis depesch, att Rom gynnar och underhåller upps rorswäsendet uti Neapel, innehåller Jornale di Roma för den 7 dennes en officiel uppsats, hwaruti denna ans klagelse betecknas såsom gement förtal, som den heliga stolen finner under sin wärdighet att beswara. Den påfs liga regeringen wädjar till de främmande makternas i Rom wistande representanter och till den franska armeen8 lojalitet såsom kunnande intyga beskyllningens ofannfärs dighet. Franska tidningar uppgifwa, att kardinal Ane tonelli utfärdat en diplomatisk note i samma anda. Turins officiela tidning tillkännagifwer att general Della Rovere nu blifwit utnämnd till italiensk frigåmis nister och gennral Pettinengo till ståthållare på Sicilien. — Enligt andra italienska blad skulle ett äktenskap wara i fråga mellan konungens af Portugals äldste broder, Ludvig Filmp, hertig af Oporto, oc) Victor Emanuels yngsta dotter. Den i Wien utkommande tidningen Die Prefe har rådt den österrikiska regeringen att, i anfeende till fördes len af ett godt förhållande till Jtalien, uppoffra Benes tien, och andra tyska tidningar föga, att frågan om Bes netiens afträdande till Jtalien warit föremål för flera öfwerläggningar inom det österrikiska riksrådet och att derwid flertalet af medlemmarne framhållit fredens bibes hållande med Jtalien såsom en sak af största wigt. Mötet mellan konungen af Preussen och kejfaren af Frankrike säges nu wara fasistäldt till d. 2 Oktober och komma att ega rum i Compiegne. Underrättelserna från Newyork gå till 28 Augusti. De innehålla hufwudsakligen att en betydlig erpedition af 4 fregatter, 2 kanonbätar och andra fartyg med tillfams mand 4000 man och 100 fanoner under general Butlers befäl den 26 Aug. afgått från fästet Monroe, men man kände ej expeditionens bestämmelse. En deputation af bans kirer i Newyork och Boston hade ankommit till Washington för att hos regeringen yrka på ett ejtertryckligt fortsättandaf kriget. J Washington hade tre damer blifwit håktade såsom spioner för södern. Fästet Fillmore hade gifwit sig åt separatisterna. Den franske senatorn och statsekonomen Michel Ehes valier har nyligen wid en fest, som generalrådet i des partementet Herault gaf för prefekten, uttalat fig med en wiss förtrytelse om det språk fom de engelske miniz strarne föra i afseende på Frankrike, derwid färskildt fyfs tande på lord Palmerstons yttrande wid festen i Dower. Hr Chevaliers tal har wäckt mycken uppmärksamhet inom den engelska pressen, fom harmas öfver hang anmmärknins gar. ÅTimes förswarar lord Palmerston och frågar om någon fan neka, att ju Frankrike under tio års tid all tid hållit Handen på fvärdräftet, och om icke den rol, fom Frankrike få gerna tillskrifwer fig, att allestådes förswara hwad det anser för rätt, innebär en beständig hotelse att inblanda sig i andra länders angelägenheter äfven med äfwentyr att framkalla krig, i hwilka hela Europa kunde mot sin wilja blifwa inblandadt. Frankrikes ouphörliga rustningar, de sympathier det söker, den fruktan det ins gifwer och dess anspråk att uppträda såsom skiljedomare uti Europas angelägenheter synas Times, äfwen om man ide längre befarar några planer på en fransk ins vasion i England, wara tillräckliga skäl för det fenare landet att wara på sin wakt, utan att dock bryta det goda förhållandet med en så mäktig granne. NTewyork d. 5 Sept. General Butlers erpedition, fom med förbundstrupper afgått från Fort Monroe har intagit Fort Hatteras i Norra Carolina. Garnisonen är tillfångatagen. J sin depesch till Washington förklarar Butler, att ingenting fan hindra förbundstrupperna för att i winter marschera söderut. Det torde ide anses olämpligt att till jemförelje, uns der dessa tider Då få mocket talad och skrifwes angående en ny representation inom wårt fädernesland, lemna wåra iiii3 oo vv HA