ingtswa: I:o atkomsthandlingar, som styrka hans ratt tll den uppgifna egendomen; och 2:o att erlägga 3 procent eller, om anteckningen skett för 1000 Ådr rymt, 7 Rdr 50 öre wid den tid Direktionen bestämmer och fedan årligen insätta ett lika eller förre belopp till def den tecknade summan blir fullt inbetald. — Alla de öfriga föreskrijterna, som äro uprgifne i wår förra artikel, skola deremot hänföras till tredje exemplet eler gälla endast för delegare, fom åstunda lån af föreningen, hwilket och tydligen synes af de särskilda punkternas innehåll. — Hundskatten har i Carlstad, Strengnäs, Lidz föping, Sköfde och Carlshamn blifvit bestämd tid 5 Rr och i Arboga till 4 Rdr rmt. Nordmarko socken i QWerms land har beslutit att hwarje hundegare skall erlägga en statt af 2 Rr pr. fund. — Wi tro of med säkerhet kunna uppgifwa, att denna beskattningofråga snart före kommer härstädes till ajgörande å allmän rådstuga. Emeds lertid wilje wi, till ledning jör de öfwerläggningar som derwid komma att ega rum, meddela hwad till stöd för förslaget om hundskatten blifwit uti motionerna härom wid sednaste rikodag hufwudsakligen anfördt, — nemligen: att det wore nödwändigt att söka minska det wärande antalet hundar för att derigenom i någon mån förekom ma fpridning af den swåra sjukdomen rabies canina; att det i saknad ar statistiska uppgifter för hela landet wids serligen wore swårt att beräkna det befintliga antalet hunz dar, men att veterinärinrättningens åraberättelser doc lemnade någon ledning derför; att enligt nämnda beräts telfer antalet sjuka hundar, hwilka blifwit wårdade dels inom, dels utom inrättningen, uppgått år 1856 till 208, år 1857 till 281 famt under år 1859 till 514, hwas dan på 3 år en tillökning af Öfver 100 procent egt rum i antalet af wårdade fjufa hundar, oaktadt under fiftnämns da år någon farsot bland Hundar icke herrskat; att ans talet hundar för hela riket kunde beräknas till 60,000 ft. eller en på hwar 50:de person; att med de födoämnen, som till desfa till största delen onyttiga kreaturs unders håll åtginge, många tusen menniskor skulle funna näras, då, under antagande att hwar hund i årligt underhåll kostade 35 rdr armt eller omkring 7 öre pr dag, årliga kostnaden för underhållet af 60,000 hundar kunde bes räknas till 1,500,000 rdr; att i de flefta andra länder hundskatt numera wore påbjuden, såsom i Norge, hwarest genom lagen ar den 11 Juli 1857 det blifwit Norges Kjöbfteder tillåtet att lägga en årlig afgift af ända till 3 speciedaler eller 12 rdrarmt på hwar och en, fom hos fig hyser en hund, han må wara dess egare eller ide; att i Köpenhamn betalas 5 rikobankodaler (10 rdr), i Franks rike pr medium 10 francs, i Preussen 3 thaler, i Wien 2-5 gulden o. s. w. — ZJndustri. En ångqwarn har i dessa dagar, genom en enskild mans berömwärda företagsamhet, blifz wit härstädes anlagd. Det är Snickaremästaren Ahlgren, hwilken äfmzen är egare till härwarande ångsåg, fom nu med nämnde såg förenat en qwarn med tie par stenar, och hafwa wi haft tillfälle att öfwerwara profmalningen wid densamma, derwid allt tycktes utwisa att anläggs ningen är omsorgofullt utförd och högst ändamålsenlig. Wi önske att hr Ahlgren måtte å allmänhetens sida mins na all den uppmuntran, som hanso industriella werkfams het onekligen förtjenar, och att inga swårigheter måtte uppsiå fom funna lägga hinder i mågen för hang wackra bemödanden i denna rikming. — Fjenstledighet har, uppå derom gjord anför fan, ar K. M:t blifwit bewiljad Postinspektoren J. Lin: ders, under ett År från d. 1 inst. Oetober; och är e. o. Kontoroskrifwaren Magnus Assarsson förordnad att kostinipektorstjensten i Wioby under tiden, på eget ans swar bestrida. — Norra häradets wägindelning. Man har tid efter annan hos oss anfört klagomål äfwer det långa uppehållet med wägindelningen inom norra häradet, hwilket förorsakar flera olägenheter. Jbland andra jådana anföres, att wäglottsegarne, osäkra om hwilka wägstycken som slutligen blifwa dem ålagde att hwar för fig uns derhålla, få lindrigt fom möjligt söka att för närwarans de frånkomma reparation å wägarna, hwarigenom desse blifva alltmera försämrade och slutligen mäste undergå en betydlig reparation. Då omkring ett år förflutit fe dan uppmätningen afslutades, få borde wäl icke fördelnins gen af wägarne på de underhälloskyldige erfordra en få lång tid. helst fom uppmätningokostnaden fördelades och uttogs hos wäglottsegarne genast derefter och med mycken skyndsamhet. Arotiden påkallar äfwen att hwarje hems mansegare med det snaraste blir underrättad, hwarest hang wägstocke är beläget, för att funna i tid bereda fig till detsammas underhall efter reparation. Wederbörande torde derföre till slutligt afgörande skyndsammast hands lägga frågan. — Från Fårösnnd skrifwes att den Swenske effas dern, fom derstädes legat en fort tid, d. 9 d:s derifrån afseglade, Korvetterna af Chapman? och Swalan till Carlskrona och Skonerten L Aiglee till Stockholm. — —— —— Jurikes.