Gotlands tidning – 1 augusti 1861, sida 3

lefnadssätt för hwilket han war känd widt och bredt, ty alla de rykten om ärfda rikedomar, hwilka han för att bemantla sitt slöseri, hade låtit utsprida, wisade sig såsom alltigenom osanna. Hand enda winning utgjordes af rof. Man fan tänka fig att Diktatorno mrede ej mar rinz ga, ty i detta fall war det ej fråga om någon manlig plundring och stöld. utan det Handlade om ett bedrägeri, för hwilket han sjelf under flera år warit föremål! Hans egen geheimsccreterare war an förare för ett röfwarband! och han, han, Mericos kleke Diktator hade i många år haft förtroende till denne, ja han hade till och med welat gå så långt som att gifwa denne bedragare sin broredotter till gemål! När derföre samma afton fom acbeimefecte terarens brott blifwit upptäckt och satt utom allt twifwel, den sköna Timene kastade fig för fin farbrors fötter och ödmjukt anhöll om nåd för förbrytaren, stötte han Henz ne ifrån fig med hårdhet och förebrådde henne för ett sådant uppförande. San måste dö fade han wredgad om ockfå alla Himmelens englar bådo för honom. Guds död; att jag låtit bedraga mig af denna menniska! Donna Kimene hittade nu på en annan utwäg. Hon förfogade fig genast till Don Jose, öfwerdomaren och ers bjöd honom en stor summa penningar om han wille til: låta den fångne att komma undan. Men öfwerdomaren war ännu obewekligare än Diktatorn. Han lvyssnade icke en gång till den bön, att bandiichefen, tillfölje af den ställning fom han förut intagit, måtte få en mindre feymfz lig död, än fom stadgades för plundring å landswäg. Gonzalez de los Torres är ide mera någon soldat, förklarade Don Jose, och derföre bör han också icke dö en soldats död; för det brott, fom han begått, stadgas strypning, och strypt skall han blifwa.