Article Image
och sin tappre och högsinnade suveråns trognaste tjenare så wäsendtligen beredde förwerkligandet af den ofta som drömbild förlöjligade tanken om Italiens enhet och upps rättandet af en sjette stormakt. Genom den motwigt, hans statsmannawishet och stora anscende förmådde sätta å ena sidan mot magzzinisterna och å den andra mot krigsen thusia sternas påtrytning, undgingos ockjå de måns ga faror som hotade den nya stormakten. Det war också ban fom fötst räckte handen till försoningåt Garibaldi, hwars stora förtjenster han till fullo uppskattade, och fwariges nom han äfwen för framtiden försäkrade sitt land om dennes och hela hang partis swärd, men förbehöll regec ringen att bestämma om och när det skulle kastas i måga skålen. Af största betydenhet war oc hans ställning till Frankrikes mäktige herrskare. I alla dessa afseenden skulle hans förlust wara oersättlig, om man ej finge hoppas att ingen menniska kan göra anspråk på en sådan wigt och att hwarje ädel nation, som blott will sin egen frihet och det råtta, har sitt eget öde i sin hand. Grefwen hade redan för några månader sedan haft ett slaganfall, hwilket då gaf wika för upprepade åders låtningar; den 30 Maj förnyades anfallet, men häfdes äfwen då genom det förra medlet. Ånnu den 27 Maj bewistade han en foirge, fom kammarpresidenten Ratazzi gaf i palatset Carignan, och wisade derigenom denna fin förre motståndare en wånlig uppmärksamhet, fom också med tillfredsställelse upptogs; den 10 Juni hade han ämnat resa till Susa för att besigtiga arbetena wid Mont Cenis, men döden fom emellan. Yi fe nu aftelegrams men, att redan den 5 dennes, dagen före Cavours död, hade inrikesministern Minghetti tills widare öfwertagit utrife8s och krigsministern Fanti marinsportföljen; men dagarne förut hade det rykte gått, att Minghetti ämnar de utträda ur kabinettet och att Han skulle efterträdas ar den nyssnämnde fammarprefidenten Ratazzi. Hamburg d. 7 Juni. Grefwe Cavours död har wäckt allmän bestörtning. Presidenten i Turinersparlamentet höll derstädes en längt sorgetal; parlamentet prorogerade sig för tre dagar; under tjugu dagar skall en swart fana på tribunen beteckna sorgen. Alla affärer hwila i ftas den, alla köpmansboder äro stängda, alla fönster behängs da med swart. Lord Wodehouse och flera andra lorder höllo sorgetal öfwer den aflidne i Englands öfwerhus. Samtlige aftontidningarne i Paris beklagade förlusten. Österrikiska papperskursen sjönk 3 procent på Hamburgs börs. Enligt en korrespondens från Wien skall konungen af Grekland konfidentielt hafwa underrrättat den öfterris kiska regeringen om, att han ser sig ur stånd att längre hålla det nationella och antid,aastiska partiet inom frans forna och att ögonblicket derföre är inne för honom att wända fig till skyddsmakterna med anhållan om deras mellankomst. Tidningarne fortjara att meddela åtskilliga utdrag ur den engelska blåboken öfwer den dansktyska frågan. J dessa utdrag omnämnes äfwen en af utrikes statsministern Herr grefwe Manderström afsänd och den 29 Maj fifts lidne år daterad depesch till grefwe von Platen, hwilken denne sednare den 14 Juni meddelat lord John Russel och hwilken depesch, heter det, wittnar om lifligt deltas gande för Danmark. Grefwe von Platen anbefalles att kraftigt understödja hwarje steg af det Köpenhamska Bas binettet hos den britiska regeringen, som går ut på att afwärja det tyska förbundets öfwerdrifna fordringar och utwidgningsplaner. Hwarje inblandning af Tyskland i Sleswigs inre angelägenheter kränker nordens folkrätt och heligaste intressen. Förmodligen skall Storbritanien ide med likgiltighet betrakta ett eröfringskrig från Tyjk: lands fida, o. s. w. Men tillika råder Swerige på det angelägnaste Danmark att iakttaga den största hojsamhet. Såjom wi förut af ett telegram känna, har Tord John Rufel förklarat, att England ide skall tillåta att kapareskepp och krigsskepp, ware fig de tillhöra den Nordz amerikanska unionen eller de konfedererade staterna, ins föra några af dem uppbringade skepp i engelska eller en: gelska koloniers hamnar. Frankrike, sade han, skall iakts taga samma förfarande. —— — Sm hbmwitbetsodlina.

13 juni 1861, sida 3

Thumbnail