Gotlands tidning – 6 juni 1861, sida 3

bärflöto, hwilka han nödwåndigt måste hafwa, för att funna bestrida de dåraktiga utgifter, fom han gjorde; men hwem frågade derefter, då man hade werkligheten, rikes bdomend factum, för ögonen; och då man såg huru han utströdde guld med fulla händar, utan att läns ge befinna fig och utan att enda gång wisa något gnis deri? Hwem frågade efter hand förra lefnadsbana, då man dagligen kunde öfwertyga fig om hur Mericos Dils tator utmärkte honom, och huru han, ar de frön ke, ris kaste och mägtigaste damer i fladen, mottog de ljufwaste leenden ? Arwen denna dag måtte Sennor Gonzalez blifvit 5fs wermåttan nådigt emottagen af Sennora Åimene, ty då han, ejter att hafwa uppehållit sig en stund i hennes gemak, återwände derifrån, lyste hans ansigte af hänrycs ning och sällbet och hans stolta, nästan högmodiga hålls ning förkunnade det ynnestfulla emottagande, fom foms mit honom till del. Hans häst hölls af en tjenare utans för palatset oc) uppfylld af glädje sprängde han genom gatorna fram till den kasern, hwarest hang bragonregea mente war inqwarteradt. Sedan han härstädes uppfyllt sina åligganden såsom chef, winkade han åt fin adjutant med hwilken han syntes wara särdeles förtrogen för att göra ännu en spatserridt utom staden, ehuru natten res dan inbrutit. Begge redo skyndsamt bort, helt allena utan någon tjenare i följe Likwäl wäckte detta ingen uppmärksamhet, då de många gånger plågade göra på samma sätt och man wäl måjte hålla til godo med någa ra ercentriciteter af en sådan cavaljer, fom Herr Gons zalez. (Forts.)