Gotlands tidning – 25 april 1861, sida 1

Wisby d. 25 April — Landshöfdingeplatsen. Det påstås nu med wisshet, säger Aftonbladet, att Landohöfdingen Bildt skall wara utsedd til OÖfwerståthållare i Stocholm. Man har wisserligen länge härstädes haft kännedom derom, att uns derhandlingar i detta afseende pågått; men man bar äfs wen trott fig meta att Landehördingen Bildt, få länge det finge bero på honom sjelf skulle på allt fått söka af böja denna förflyttning, i synnerhet fom det med ffälan: tages, att hr B. måste serdeles mycket iutrefera fig för framgången ar de många förändringar och förbättringar, fom under band korta härwaro blifwit wäckte, men ännu icke funnit blijwa afslutade. Wi inskrånke of nu att endast äåtergijwa ur tidningen Frihetowännen, hwad jom vttras dels om den uppgifne efterträdaren Öfwersten Reuterskiöld, dels angående den militära och civila mafs tens förenande hos en person. Diwerste Reutersklöld, chefen för Uplands regemente, skall enligt Upsalaposten twara utsedd till hr Bildts efterträdare såsom landohöfding och mililärbefälhafware på Gotland, då denne förflyttas till öfwerståthållareplatsen. Det heter om honom, att han under den korta tid ban warit chef hunnit i hög grad jåwäl inom sitt reges mente fom inom Uprala samhälle förwärfwa högaktning och tillgifwenhet. Hans wisade warma och upplyfta nit för folfbewäpningen synes anwisa just en sådan ylats, fom militärbejälhafwarens på Gotland jåsom passande för bonom. Den bör eckså kunna erbjuda ett tillräckligt werks samhetefält för fin man, likjom landshöfdingeembetet utan twifwel behöfwer sin innehafware odelad. När man erinrar fig med hwilken skärpa en af gots landoallmogens representanter wid sednaste rikodag, O. Swebilius, uppträdde emot de benge bejattningarnes förs ening i en person; när man afser, att grundlagen med förbudet emot generalguwernörs tilljättande will förefoms ma att militär: och civilmakten lägges i on och samma hand; när man tager i betraktande de många oordnins gar inom Pet civila området på Gotland, hwilka på feds nare tiden blifvit föremål för allmän uppmärksamhet och när man slutligen ihågkommer att bewäringens officer8s får nu blifwit ökad till ett antal, fom är mångdubbelt större än flere andra kårers, få borde man wäl och med skäl funna hoppas att tiden wore inne för åtlydnad af grundlagen och de begge befattningarnes åtskiljande på särskildta händer; men den fom lefwer får wäl se om ide i detta fall som i få många andra slentrianer och inbils lade fördelar få försteget framför klokheten och lagen. — Svea Hofrätt har af julitieombudsmannen blifwit ställd under åtal för def dom i ett wexelmål mels fan handlanden C. J. Wickman och konditorn J. G. Cumlin i Wisby. Frågan angick af Lidman yrkad prompt betalningoskyldighet för Cumlin sedan en af dens ne utställd ar handlanden Carlsson accepterad, men, sedan denne ide kunnat betala utan blifvit i konkurs försatt, protesterad werel. Rådhusrätten i Wioly och hofrätten hade, enär Wickman fått sin fordran till betalning fafts ställd hos Carlsson, och wisadt wore att utmätning hos Carlssen för densamma blijwit sökt och wunnen, dömt att Wickmans käromal icke kunde i widsträcktare mån bis fallas, än att Cumlin ålades betala hwad af det utmätta godjet och Carlssons gäldbundna bo icke kunde utgå. Här är i förfta rummet en wigtig wereliråga för handen för hwilkens skull juflitieombudamannen jynes hafwa upptagit målet, och wi äro öfwertygade, att han nog leder den till wederkörligt slut. Men bår förefommer äfwen en annan sak, nemligen Swcea Hojrätts upprepade misstag i en mängd wigtiga mål, alltifrån den politiska räfsten i juridisk form emot Crusenstolpe för 23 år sedan intill Ola Månssons beryks tade frikännande och dessa senare månaders ganska egna företeelser. Det är denna fak fom torde förtjena den första uppmärksamheten. Att man nu icke fan hafwa mycken juridisk stadga att wänta i denna hofrätt, då sådana personer, jom den sedan Alingoåsmålet, Ola Månssonska åtalet och löjtnantsrättegången kända vice häradohöfding Liwijn ud till assessorer, lärer wäl ej förefalla befyunerligt.