Gotlands tidning – 18 april 1861, sida 3

Rdr för hundra sträckalnar. Rådstugan war besökt af ett högst ringa antal röstberättigade och en flor del ar desse bestod af Ledamöter i HamnbyggnadsDirectionen. Under behandlingen af frågan gjorde fig tvenne åfta? ter gällande neml. en för bibehållandet af och fortfärtans det med kajbyggnad af träd och den andra för PHanme byggnads: Directionens förslag, kajbyggnad af sten. Att det sednare förslaget skulle fegra war en gifwen jöljd af antodda förhållandet, att en sior del af de röjt utöfwande bestod af Hamnbyggnads-Directionens ledamöter, alltså af personer som man kunde antaga wara pars tiffe för fitt förflag. Emot detta förslag gjordes under diskussionen åtfrilis ge inwändningar; dels att Staden ide hade råd och följs aktligen icke borde bekosta en dyrbar kajbyggnad innan yttre hamnen wore nii båttre skick än förhållandet nu är, hwadan ett förbättrande af denne säkerligen ännu toge stora ansträngningar, från Stadens sida i anspråk, dels ock att det blefwe en obestridlig misshushållning att bygga kajen af sten fom kostade tredubbelt emot en af timemer hwilken sednare, för den summa fom åtgår till ftenbrygs gan, beräknad löpande med 5 procent ränta kunde nybygs gas hwart tionde År. Då man nu känner att en af godt timmer uppförd brygga, med måhända några små reparationer, uthärdar tidens åwerkan i 40, 50 ja 60 år så lärer wäl ingen funna, ur ekonomisk synpunkt, bestrida denne företrädet framför en stenbrygga och har jag hört otaligt många personer yttra den önskan att fladen, i detta byggnadeförctag, ders till förledd af Hamnbyggnads Directionen, wid def praks tiska tillämpning, hellre hade anwändt träd än att hugs ga i sten. Widare gjordes twenne wåsendtliga inwändningar; de neml. att kalksten wore otjenlig alldenstund kändt är att sådan sten wittrar för luft och watten samt åndtligen att kostnadsjörslaget wore för lågt beräknadt enär cn stenkaj otwifwelaktigt fordrar säker grund och kostnaden jör pålning, som därutaf blefwe en naturlia följd, en ej så obetydlig del af ett sådant byggnadsarbete, icke war i kostnadeförslaget upptagen; meningen med framhållandet af nyssnämnde omständighet war, att obestridligt wisa det kostnaden för stenkajbyggnaden skulle blifwa måhända 50 a 100 procent högre än som i förslaget mar angifwet och således alltför stor för närwarande för att af staden funs na utgöras, De närwarande Hamnbyggnads-Direktionsledamöd s terne upplyste emellertid att grunden där den nya bryggan skulle byggas bestod af fasta hällen få att pålning, fom salunda ide behöfdes därföre, ej heller blifwit tagen i bes räkning. Sedan den gamla bryggan nu blifwit rifwen wisar bet fig emellertid att de upplysningar fom erhållits af les damöterne af Hamnbyggnads:Directionen ife äro tillföra litlige, ty den gamla bryggan hwilken skall lemna plats åt den nya har icke stått omedelbart på fasta hällen ej eller lärer någon sådan kunna anträffas utan oerhörda kostnader. Den gamla trädbryggan hwilade på grofwa underlag af runda stockar hwilka 8 till 10 alnar långa ligga på twären af brobyggnaden och såmedelst gifwa ett betydligt öd åt öfwerbyggnaden. Den nya stenbryggan lärer skola hwila på tvenne paralelt med bryggan liggande 1 aln från vars andra fastnaglade bjelkar hwilka under namn af galler nedlägges på lösa sanden. Mangen skulle, wid betraktande häraf kunna blifwa frestad att tro att sanden genom oundwiklig framtida muddring ide långt ifrån bryggan skulle, af wattnets rörelje blifwa bortspolad, trädgallrets yttre kant komma att sjunka och stenbryggan till följe derutaf, liksom ös werbyggnaden å wågbevtaren härom året, taga ett litet bopp inåt hamnen till och sedan för alltid lägga fig i ro, begrundande den satsen att man ide bör bygga hus på lösan sand; men såkerligen har Hamnbyggnads-Chefen som sannolikt uppgjort planen till kajbyggnaden, undera sökt dess sandgrund och befunnit den hafwa Hålleberganas tur samt äntligen gifwit ritning till det nätta och fmidi: ga gallerwerket, tagit i betraktande några outredda nas turfrafter fom komma att inwerka på byggnadens mars aktighet. Utan nämnde hjelpmedel är det för den mest oerfars ne icke skönjbart Huru denna stenbrygga med dess alltför opraktiskt beräknade underlag och grund, skall kunna äga bestånd. : Defa outredda naturkrafter få wäl ännu mera tas gas i ansprak då man erfar att byggnaden ide skall nns rad, utan endast fogstrykas med cement; Cement har eljest en annan benämning och kallas wattenmurbruk, hwarmed menas murbruk fom är tjens ligt att amvändas wid murning i watten och fom däruti hardnar; Nu frågas, hwilken boggnad behöfwer bättre sadant wattenmurbruk än en kajboggnad? ech skall icke