Gotlands tidning – 1 mars 1861, sida 2

utrikes. Hamburg d. 19 Febr. Turin d. 18 Febr. Uti sitt tal wid det italienska parlamentets öppnande i dag fade konungen fig hoppas att wid rikets administrativa organijation, den politiska enheten ej skulle förswagas; beklagade det franska sändebudets rappel, men förklarade att Italien ändock alltid skall stå i tacksamhetsskuld til Frankrike; tackade Englands regering och folk; hoppades att Tyskland skall inse, att Jtaliens enhet ej är andra nationer till förfång; samt begärde medel för utruftnins gar till lands och sjös, för oafhängighetens wärnande. Paris d. 18 Febr. Den bankrutterade bankiren Mires är afförd till Mazasfängelset. Til Triest har befallning anländt om armerande af österrikiska marinens samtliga segelfartyg. De skola gå til Zara, Spalatro, Ragusa, Fiume oc) Cattaro samt Quarnerozbugten. washington d. 5 Febr. Buchanan har förkastat Syd-Carolinad ultimatnm. Norra Carolina har beflus tat att genast, derest bemedlingsförsöket misslyckades, lems na unionen. En officiel rapport från sardinska högqwarteret i Baäta berättar att de belägrades befälhafware den 8 dennes begärt 12 timmans förlängning af filleftåndet för att taga wara på de soldater, fom blifvit begrafna under den af de belägrandes artilleri i ruiner förwandlade furs tinen. General Cialdini willfor med beredwillighet denna begäran och beredde sig att taga wård om de sjuka bland fienderna, som deras lasaretter icke kunde rymma, då han erhöll underrättelse om att de belägrade, i tydlig strid mot bestämmeljerna i stilleståndo-fördraget, begagnade fig af eldens inställande för att reparera brechen. Detta är hwad man egentligen kånner om hwad fom närmast fös regick fästningens kapitulation, hwilken dot icke egde rum förrän den 13 dennes på aftonen. Nu förnekas det bestämdt, att Garibaldi skulle giiwit något löfte att icke till wåren börja något krigsföretag; twärtom skulle man kunna draga en motsatt slutsats af de franska tidningarna Pays och ÖPatried uppgift, att de bland Garibaldis friwillige, hwilka på senare tiden wistats i Paris, erhållit befallning att infinna fig i Genua för att fälla fig tll fin chejs förfogande. Umgås Garis baldi werkligen med någon frigsplan för Mars månad, få gäller denna förmodligen Ungerns uppresning, hwilket äfwen bekräftas af ett telegramm i Berlingske Tidende från Fiume af den 12 dennes, fom tidningen kallar ofs ficielt och hwilket har följande lydelse: ÅFinme med tills hörande område är förklaradt i belägrindtillftånd. Sås som läsaren känner, är Fiume den enda hamn, från hwilken man Omedelbart inkommer i Ungern. Å sin sida fortsätta ungrarne sitt trotsiga uppförande mot den öjfters rikiska regeringen, och senast har stadsrepresentationen i Peoth beslutit införa 1848 års skråförfattning, bwariges nom den efter nämnde år gällande näringsfriheten blifwit upphäfd. I Paris har nyligen utkommij en nuy flvgskrift kallad Frankrike, Rom och Jtalien. Äfwen denna skrift bär la Guerronieres författarenamn, men den anses sasom wanligt hafwa ett officielt ursprung och utgöra en fylle nad till hwad den kejjerliga framställningen om Frankris fed låge temligen knapphändigt meddelar rörande nämnda makto föthallande till påfwen. Eunligt telegramm till AB. och N. D. A. vetras uti La Guerronnieres skrift, att bibehållandet af påfwens werldoliga makt utgör ett hinder för Jtaliens konsolidering. Kejsar Napoleon bes mödar sig om att åstadkomma en försoning mellan Stas lien och påfwen. Kejsaren ämnar låta de franska trups