Gotlands tidning – 4 oktober 1860, sida 3

från den, fom samhällsförbättringarnes djupgående ideer ofta ursprungligen utgå och spridas, fom jorden beredes för framtidsskördarna och nya wägar för civilifationen brytas; men pressen får ike hedern deraf, utan man glöms mer den fom gifwit uppslaget, för att blott ihågkomma dem fom werkställt och samtyckt till reformernas genomförans de. Man underskattar också ofta det mödosamma och maktpåliggande i tidningspressens arbete, hwilket utiraftlöohet och själsansträngning tidigt och sent öfwerwäger få mången annan werksamhet och med få kan jemföras hwad widkommer anspråken på hastig omsigt och öfwerläggning, mångwetenhet och förmåga att sätta sig in i olikartade ämnen, döma och intaga sin bestämda ställning mellan stridande parter och intressen och med konseqvens widhålla den utan att afwika från det rätta. När man förbiser det bildande i tidningslektyren, glömmer man werkan af den dagliga droppens fall. Boken söker man på 1es diga stunder om man ide har studierna till mål; men för att läsa tidningen tager man fig on ledig stund, den läses af dem fom aldrig skulle taga någon bok i hand; och den fom want fig wid tidningsläsning, behöfwer dags ligen denna stund och fan ide undwara den. Huru meycs fet mera inhemtar nu icke den daglige tidningslåsaren än den fom blott händelsewis tager till boken? Skall han ica fe förr eller sednare genom uppmärksammandet af tidnins gens mångartade innehåll, def berättande krönika och def raisonnementer öfwer dagens händelser och frågor förwärfwa någon förmåga att reflektera och döma på egen hand, i: synnerhet om han läfer flera tidningar efter olifa författares uppsatser om samma sak i famma tidning; och är ice detta en universelt bildande inflytelse? Det är för att utfträta denna till widsträcktare Erets far och till dem, hwilka nu minst dertill hafwa tillgång och mest behöfwa det, fom wi föreslå att få wäl hufwuds ftadens förnämsta fom wederbörande bättre provinstidningar måtte finna wig till sockenbibliothekerna för att der, t. ex. under loppet af weckan efter ankomsten, på wissa tider af dagen tillhandhållas till läsning på stället för dem som eljest sakna tillgång till tidningar. samt derefter, enligt öfwerenskommelse och mot särskild betalning cirkulera till hemlån inom socknen. De fom ide hafwa tid att daglis gen besöka sockenbibliotheket, kunna wid ett längre besöl der taga igen skadan, och de som icke under längre tid kunna lemna hemmet, ha nägon förhoppning att få, om än senare, följa dagens händelser och diskussioner. Ehuru härigenom en förökad utgift för sockenbibliothekerna skulle uppkomma, tro wi att man gerna skulle underkasta sig denjamma och att tilljället till tidningsläsning skulle blifwa en mäxktig sporre till inrättandet af sockenbibliotheker med läsrum, i de många socknar der sådana ännu ide finnas. Den fördel wunnes derigenom att inom hwarje socken ett bestämt ställe funnes hwarest de sockenboer, hwilka icke hafz wa råd att hålla någon tidning, än mindre flera sådana, kunde förskaffa fig upplysningar ide blott om dagens händelser och opinioner, utan underrättelser af nytta för sitt yrke, af wigt för fina privata angelägenheter af mångfaldiga flag. Man kan för närwarande icke före hindra sämre tidningar att leta fia wäg till landsbygden och det är wäl att antaga, att just sådana genom fin billighet och sitt eftertryck af andra tidningars innehåll bereda fig en större cirkulation. Genom den anordning wi förordat skulle allmogen för billigt pris) erhålla fäns nedom om äfven andra blads meningar och således Pfunz na anställa en mångsidigare sakpröfning. De werkliga wännerna af allmogens upplysning böra ide wara lif: giltiga för en fådan förbättring i allmogens lektyr eller af enfaldiga farhågor motarbeta densamma. Wi hafwa warit omständliga i förslagets motivering emedan wi beredt oss på ett starkt motstånd deremot. Wi tro doct att mid närmare öfwerwägande ingen skall funna förneka sakens nytta och att bade flyrande och styrda skulle wid många tillfällen skatta fig Tydliga af att ega ) Några dagar efter det detta war skrifwet utkom första numret af tidningen Fribetswännen, ämnad för allmogen och, fåfom det säges, utgifwen med patronage af några ledamöter af bondeståndet. Man måste deri se ett tecken att allmogen sjelf börjar tänka på sitt behof af tidningslektyr. Naturligtwis ran 2 0 9 2A Ulist yöris far Att erhssta större