TVENNE KONTRASTER, Pennritningar al —1—. 2. En Resa genom Torres-Slralt. (Se G. T. N:r 37, 39) Säkert är, att aldrig har väl någon hamnvakt på en koslerdiman, varit så vaken och haft sina ögon så uppspärrade som denna natt. Jag hörde Styrman Klot säga, att Capten påstod sig daaldrig hafva sofvit så lugnt med sin revolvr vid sidan, som denna natt, ty han var säker att ingen tordes somna på däcke. Vid månens uppgång kl. 2 om morgonen gingo vi till segels och buru lifvade vi kände oss, då skeppet nu igen började skjuta fart, kan jag knapp beskrifva, När den 23 Juli ingick, började värmen riktigt blifva tryckande, ty vi voro under den 17:e breddgraden. Då nu farvaunet började blifva allt trängre och segelleden osäkrare, derigenom att många farligheter ännu ej blifvit upptäckte, åtskilliga visserligen rapporterade men ej säkert placerade i kortet och slutligen för de ständigt växande korallbankarne, var det högst eget att se huru Capten riggade till för att manovrera skeppet säkert genom dessa labyrinter. Förbramseglet var alltid fastgjordt och råen upphissad för att ej stänga utsigten. På Bramsalningshornen voro spikade nägra brådlappar för att bereda beqvämare sittplats, — emellan bramvanten voro mantåg sträckta för att gifva godt ryggstöd. Upprått sångs stången var, i form af att sörre ritbräde, fastnajad en tafla, hvarpå sjökorten blefvo, det ena efter det andra, uppspikade. — och bredvid denna tasla salt ugubbene sjelf, helt obekymrad, lugnt rökande sin cigarr,