nungen afreste till Gasta, skall han, hafwa welat skicka fin flotta till Triest, för att lemna henne åt Österrike, att bon icke måtte falla i Garibaldis händer; men då förklarade flottans officetare och manffap, att de ide ämnade lyda en fådan befallning, och miniflren gillade deras mot fånd. Den 7 Sept. på morgonen, sedan konungen lemnat ftaden, begåfwo fig enhetskomitns medlemmar samt besälha fwarne för nationalgardet åt Salerno till, för att möta Garibaldi och med honom öfwerenskomma om hwad fom wore att iakttaga under och efter hans intågande i fonungarifet Båda Sicilierna hufwudstad; och om rycktet är sannt, hade de uti diktatorns läger träffat åtskilliga medlemmar af engelska parlamentet, särskildt en hr Edwin Kames samt en lord Palmerstons sekreterare, hr Asbley, fon af grefwen af Shaftesburv. Samma dag eller d. 7, på aftonen anlände Baribaldt perfonligen — ensam, säger telegrammet, — tisl Neapel. Affallet bland de kungliga trupperna hade tilltagit i samma mån Garibaldis trupper närmade fig; den 5 Sept. öfwergick till honom divisionen Caldarelli och den 6 nedlade Ghios brigad fina tvapen. Wi komma nu til det inwecklade i saken, efter den nya tvändning de italtenffa angelägenheter tagit. Får man tro de sista dagarnas telegrammer, så skulle redan icke blott Sardinien utan äfwen Österrike hafwa uppträdt såsom deltagande i kriget; ty annorlunda fan man wäl swårligen, hwad Osterrike angår, betrafta uppgiften, att 5000 man öfterrififfa trupper skulle bafwa anfommit til Sinigaglia, beläget långt i föder på Kyrkosiatens östra kust; och beträffande Sardinien är det mer än sannolikt, att def trupper fått ordres att inrtyda i Styrkoftaten och att afdelningar deraf redan inryckt. Sardinien skall under fifta dagarna hafwa haft 30.000 man stående mellan Bologna, Ferrara och Arczzo och Österrike påstås redan hafwa inlagt trupper i den påfliga hamnstaden Ancona. Uti den sardinska regeringens proflamation heter det, att ingenting skall företagas mot Rom. Detta Sardtnieus programm skulle då förmodligen öfwerensstämma ined den franske generalens i Rom dagorder till trupperna fatt staden Rom samt områdena Viterbo cc) Civita Vecchia skola skyddas, d. w. s. ungefärligen den delen af Kyrkostaten. fom är belägen mellan floden Tiber och toscanska gränsen. Det påstås, att ide generat Cialdini utan konung Victor Emanuel sjelf skall öfwertaga krigets ledning mot genexal Lamortcire och sätta fig i besittning af de delar af Kyrkostaten, hwilka icke skyddas af den franska armåen. Wi böra här ej förbigå ett rokte, hwiltet wi för öfrigt lemna i sitt wärde, angående Garibaldis och Victor Emanuels närmaste syften. Under det den sednare fortsätter revolutionetingen och) werkställer eröfringen af Kyrkostaten, skulle Garibaldi med den soditalienska armåen och hela den neapolitanska flottan försörxa en lanostigning wid Jllvriens och Dalmatiens kuster och söta revolutionera Ungern, för att på detta sätt för Öslertife förswåra Venetiens förswar. I sammanhang med denna uppgift bör omtalas ett bref från Bulgarsen till Morning CEbhronicle, hwaruti talas om en plan, fom skall wara å bane om en sam tidig uppresning inom Bulgarien, Servicen, Walachiet, Croatien och Ungern. Åfwen Paris har man haft fännedom om ett dylitt rykte, fom under nuwarande sörhållanden mwiferligen icke förefaller få alldeles otroligt