Lä A2 ene NA ne KA Nn stora jordbrukande allmänhet, måste utgöra början till wärt jordbruks werkliga uppkomst, uti widsträcktare bes märkelse, än när den bedömmes efter den högst oriktiga måttstocken efter tunnor säd, som kunde säljas och utfbeps pas förr och nu. Lyckligtwis arbetas nu redan i denna rigtning af hwar och en fom förtjenar namnet af jord: brufare, derom wittna de wackrare ladugårdar, de bättre brukade och äfwen gödslade fält, som synas här och hwar numera tätare inom hwarje lån, det wisar sig i en allt mera börjande omtanka att samla gödningsmedel och att utwidga foderodlingen. Men hwarest man än må resa och betrakta mängdens jordbruk på wåra widsträckta åfs rar och jemföra foderodlingens arealer med fädegodlins gens, och se dess kreatur utsläppta om wåren, magra och hungrande med torftig, alldeles otillräcklig föda, skall man då icke wara frestad att tro, att den gamla pålits liga grundsatsen: rifa widsträckta fodergrödor och wäl födda kreatur utgöra det enda medlet att winna jemnare och tillfredsställande sädesskördar — aldrig hade blifwit framställd i tal eller skrift. Att fodergrödorna, der de finnas, äro ofullkomliga mot hwad de kunde och borde wara, fan wisserligen icke förundra den, fom af erfarens bet känner, hwad fom för att waraktigt rikta den jord, som under flera tiotal af år, kanske ännu längre, blifwit, såsom man wäl fan föga, brukad för dagen, med affigt allenast att deraf winna få mycket säd för det näftfoms mande året, fom man möjligen tilltrott fig funna göra, allt i förboppning att årowäderleken må blifwa få lycklig som möjlig med regn och solsken allt efter önskan, uti fullkomligt medwetande att utan ett werkligen gynsamt år, är på så magra fält ingen skörd att wänta, utan utsäde och arbete till större del förspillda. Ser man dets ta framför fig och hwar förekomma ide ännu dessa forga liga exempel, synnerligast på wåra slättbyggder, der upps odlingarne i ftens och skogfri jord warit lättast att werks ställa, så kunde man wara frestad att alldeles misströsta, om man ej päminte sig huru och i andra länder jordbrus kets framsteg länge fortgingo längsamt, likwäl på en tid, då kännedomen om naturlagarne för wärtligheten och landtbrukolitteraturen i allmänhet woro ännu wida mins dre untwecklade, än i denna stund hos of. Bland de förre steg, fom blifwit af wår lagstiftning uttagne till jordbrukets fördel, kan jag ej annat än räkna bränwinsbränningens förwandling mera till en fabrifös näring. Ett fullständigt bränneri och en fullständig landtbrukostötsel kunna knappast samtidigt wara en mans göromål, ty detaljerna derwid fordra numera för mycken omsorg åt få olika håll. Derföre såg man högst sällan ett fullkomligare landtbruk hos den, som tillika skulle hafa wa omtanta för ett bränneris hwardagliga bedrifwande, och med hwarje år skilja fig dessa näringsgrenar än mes ra, i mån som hwardera af dem för att funna wara lönande måste skötas med ökad drift och detaljkännedom. Eremplen äro många, att de, som förr med intresse stötte sina brännerier, nu sedan de blifwit föranledde att egna sig uteslutande åt jordbruket och ladugårdsskötsel, deri nu werkligen utmärka sig, och detta kan icke annat än utöfwa en genomgripande allmännare inwerkan. Till fördel för drankfordring har man wisserligen med rätta anmärkt, att stärkelseyalten hos säd eller potatis föra wandlas till sprit, då de qwäfwehaltiga för utfordring wigtigaste bestandedelarne qwarstanna i dranken; men erfarenhet har nogsamt wisat att mid def utfodring föres komma allt för många serskilda omständigheter, hwilka åter alldeles motwäga denna fördel. Ett ännu större förberedande framsteg är gjordt ges nom wåra folkskolor. Må de wisserligen ännu wara mycket ofullständiga, så har man dock beträdt den rätta banan, ty den inwerkar på massan af folket. PFwardagsa liga erfarenheten wisar of nogsamt huru swårt det är att underwisa i de lättare mekaniska göromål personer, fom icke erhållit del af någon skolunderwisning, få att de äro wana att läfa lättrattliga skrifter i hwarjehanda ämnen, och ännu swårare är Ddet att för fådana göra lättbegripliga, äfwen de enklare principer, fom inwerka på landtbrukets framgång till och med på en liten gård, och deraf onekligen en hufwudorsak hwarföre det är få swårt att förmå wåra mindre jordbrukare, att till större nytta anwända ens de små medel, fom funna flå dem till buds. En förbättrad uppfostran, utgående från folfz stolan, måste saledes utgöra grunden för framstegen 14 wäl hos wåra mindre jordegare och brukare, som sör hes la arbetoklassen, af hwilken ändock alla wåra praktiska bemödanden måste till få wåsentlig del wara beroende. Det nyligen waknade större intresse för Sodtenbibliothes fer är redan en följd af folkskolorna, fom ej nog fan uppmuntras, En ringa anledning till det sträfwande efter större fullkomlighet uti landtbruket, fom yppats under sednare ar, har saledes fin grund deri, att man nu läser mera än förr, och att litteraturen i lättfattliga skrifter börs iat winna lockig utweckling. Bntelligencen, en gång wäckt hos allmänheten, fortskrider sedan till alla mötande hindero undanrödjande. Wi äro saledes numera inne på en tid då mycket fan tillwägabringas, hwartill de upplosta och arbetsamma för blott få dccennier sedan sträfwade förgäfwes. Allt hwad staten, för blott 30 ar sedan, hade gjort för åfers 1. e ss MA s4 PR — vas BA —