Man kan icke utan öfwerraskning se ett ståndernas utskott få utgittigt behandla de af wår grundlag föreskrifna garantlerna för den allmänna friheten och medborgerlig rätt. Ganska riktigt har Swebilius i fin motion framhållit, att grundlagssufrarne med sitt förbud emot generalguvernötskaver i riket afsågo, enligt motiverna för regeringsformen, att rifta statsmakterna till inbördes bewakning, till inbördes återbåll, utan att dem fammanblanda, utan att lemna den återbållande något af den återhållnas mwerfningsförmåga. En sådan afsigt fan omöjligen winnas, om den civila makten helt och hållet lägges t händerna på militärbefälhafwaren. De civila myndigheterna förlora derigenom all kraft att skodda medborgare emot godtvckliga militärorder, och man har också mid ett par tillfällen fett, att Gotländningarne, då Det warit fråga om att fammandraga dem för deras i 1811 års konvention bestämda fompanimöten till störte örnings-eller lustläger, då landshöfdingeembetet ice bewarat deras rätt, måst tillgripa den obehagliga utwägen att rent af motfärta fig militärbefälhafwarens besiämmelser och wåara inställa fia på Wallstena rum, der stormötet skulle hållas. Konflitter mellan tjenande Gotländningars militäriska lodnadspligt och deras förhållande till sina husbönder bafwa uppkommit, då militärbefälet tillåtit sig för wapensoner och dylikt tiga deras tid i anspråt på andra tider än de i fonventionen bestämda fer dagarne om året, utan att esvilmyndigheterna skoddat dem emot de militäriska maftmifsbrufen, oh mon bar till och med fett ett förständigande åt öns befolkning, att den skall mid militärtffa anordningar förjt loda och får sedan klaga, om den få finner ör nodt. ! Mifbruken af en få godtocklig makt funna ide beräknas, och ett folfö tepresentanter böra wäl icke låta def grundlag frå såsom en död botstaf derföre att wedertörande för en tid undandragit sig att åttvda densamma. Åiminstone af de folkwalda stånden borde man funna påräkna ett ogillande af utskottets bes tänfande och ett bifall til mot tonärens framställning. — Ekonomiuiskottets afstyrkande betänkande, om feil jande af landshöfdinges och militärbefälhafwaresembetena på Gotland, har af Presteståndet utan diskuosion blifwit bifallet; men inom Bondeståndet uppstod deremot en lång och rätt liflig diskuosion, fom slutades med ogillande af utskottets framställning och återremiss af frågan med der mid gjorda anmärkningar. — Etonomiutskottet har tillstyrkt, att Rikets Ständer måtte hos K. M. anhålla, att K. M. täcktes utfärs da förrättning, bwarigenom qwinna berättigas att warda antagen att förestå orgelnistbefattning, der denna icke är förenad med klockaresyssla, samt att erhålla tjenst wid telegrafstation, få wida betyg företes om erforderlig fick lighet för bestridande af ifragawarande befattningar. ST OR? INS seen VE REVIR DNEPR