te befwara densamma. Nog måtte det likwäl nu wara tid på, att öfwergifwa lojheten och att med mera kraft och omtanka försöka att fortskynda på ernåendet af ett slutresultat, om än detta skulle föranleda till en större utgift på en gång. Wi uppmana derföre Hamnbyggs nadds-Direftionen, att ju förr desto bättre taga i dfwers wägande, ändamålsenligheten af att anwända en Dykares klocka och om kostnaden för en sådan, jemförd med uts gifterna för ångmudderwerket och def hittills wisade mwerks samhet wid muddringen på banken, fan öfwerenostämma med de fördelar, fom borde winnas derigenom att detta arbete skulle erhålla ett fnart och nöjaktigt slut. Jcke heller borde derwid lemnas utan afjcende, det trängande behofwet af att ångmudderwerket snarligen fan få uteflus tande anwändas för uppmuddring af norra inloppet, hwars uppgrundning alltjemt fortgår. — Derjemte sästa wi Hamnbyggnadd-Direktionens uppmärksambet å det för Hamnen högst menliga lossningostället för muddern. Stranden derstädes utgöres af s. k. pallar, Omwilfa alldes les hindra wid pålandwind att muddren kan slås upp på land, hwarför den också åter indrages i Hamnen; men norra stranden är mera jemt uppgående och derför re lämpligare för lossn ingen.