Gotlands tidning – 19 juli 1860, sida 1

fsttwu 1 dAmAmA LIA RAA Rd YEN T YVIBEPEE säges hafwa föranlåtit H. K. H. att förlänga den tid som förut warit bestämd för Dess sejour på Gotland. — För öfrigt synes H. K. H. så mycket som möjligt wilja njuta af wår angenäma sommar, genom dags liga promenader, och då härtill kommer att man tyct fig med glädje iörmärka, det den Gotländska helsobringande luften redan utöfwat den angenämaste werkan på H. K. H., som äfwen nu börjat bada, så torde förhoppn ingarna i afseende på H. K. H:s wistande härstädes på ett fär: deles glädjande sätt uppjyllas. — 1560 års lagtima Höstting med härader: na i Gollands län äro utsatte att börjas med Norra häradet å Alleqwia tingsställe i Endre Måns dagen d. 10 September; Södra häradet å Skogo tingsställe i Lewede Måndagen d. 17 September. — Sushållnings-Sällffapets sammankomst wid Noma Kungsgård. Gotlands Läns Hush.s Sällskap höll Tisdagen d. 10 dennes fin fommarfammans komst på Roma Kungsgård i närwaro af en talrik förs samling. bestående såwäl af ståndspersoner, som äfwen af ortens allmoge, derwid kreaturdutställning och Profplöjs ning ägde rum. J anscende till Förwaltnings-Utskottets sammanträde samma dag på morgonen, hwarwid försäljningen af Ars betshuslokalen till Hr Captenen Gardell, (mot en kontant erlagd köpeskilling af 5,301 Re Rmt) försiggick, kunde Sällska pets session jörst kl. 11 f. m. taga fin början, och afgjordes derwid Sällskapeto inre angelägenheter, hiware förutan wal af prisdomare företogos, och blefwo sålunda walde: för prosplöjningarne Doctor Kolmodin, Kaptenen och Ridd. Kyllander samt Pessessionaten Wöhler, och för kreatursutställningen: Majoren och Ridd. Baumgarten, Majoren af Klint och Kaptenen Kyllander. Härefter bes sågos de till täfling utställda kreaturen äfwensom plöjnins garne; och hade af de förra blifvit till erposition framförda 6 Hingstar, 8 Ston, 2 Tjurar, 12 Kor oc) 2:ne Swins treatur af Chinesisk race, hwadan denna Ereatursutftäls ning kunde anses såsom en af de talrikaste, hwilken wid något Landtbrufsmöte inom denna prowind förekommit. Följande premier utdelades: till Kungsgårdens Arrendaz tor Herr O. Myhrman för en koppforad Hingst 30 Rr och för en Ayrfhire haljblods Ko 25 Rr, till Hemmansegas ren L. Smedberg Mölkod i Halla för ett brunt Sto 20 ger, till Hemmanegaren C. Karlström Uppenbys i Ros ma för en Gotlands Ko 25 Nr oh till Hemmansegaren P. Jacobsson Björkebos i Follingbo för foderodling 50 Rr Rmt. För plöjningarne, företagna uti serdeles jwår mark och hwaruti endast 8 täflande deltogo, utdelades 3:ne pris fer: det förta, 3 Rr specie till Hemmansägaren J. WWets terlund från Syljasta i Follingbo (utexaminerad från Landtibrukoskolan) för plöjning med Näfweqwarns jerns plog; det andra, 2 Rr specie till Drängen C. Johansson wid Roma Kungsgård för plöjning med Swensk plog, och det tredje, 1 Rr fpecie till Drängen N. Johansson, likaledes wid Roma för plöjning med Amerikansk plog. På eftermiddagen diskuterades de af HFörwaltningss Utskottet framställda frågor, och tycktes beträffande den första frågan — är en widsträckt foderodling lämplig iör Gotland, och, i få fall, huru bör denfamma Bbedrif: 7mwas för att lemna största nytta åt landets jordbruk och boftapöftötrel — den åsigten göra fig allmänt gällande, att rotfrukteodlingen utgjorde ett af de första wilkoren för jodertillgångarnes ökande, isynnerhet inom denna prowins, der kanske mer än på någon annan ort en slark och ihåls lande torka under försommaren i förening med hårda nattfroster gjorde ffördarne af de insådda gråswallarne mindre säkra; dot borde en ökad rotfruktsodling få bes drijiwas, att ite ensamt ett, utan flera rotfruktsslag årligen odlades, hwarigenom on gifwande skörd säkrast kunde påräfs nad; och framhölls äfwen nu nyttan och wärdet af foders moroten, såjom warande den säkraste och wärdefullaste af wåra odlade rotfrukter. Widkommande den andra frågan — åär det skadligt efler gagneligt för jordbruket att wid nvodlingar flåhacka loch toribränna — ansågs densamma till ordalydelsen få siälld, att den endast med ja eller nej kunde beswaras; under sortsatt diskussion öfwer jjeljwa odlingsmethoden, uppmärksammades likwäl af flera talare wigten och nöds wändigheten att i första rummet lämpa detta odlingssätt efter jortmåneus beskaffenhet; och borde man aldrig på annan än med djup mylla betäckt mark företaga flålads ning och bränning och äfwen å sådan jord med den yts tersta försigtighet, för att ide medelst bränningen förstöra den wärdeinlla wärtmylla, hwilken naturen endast genom långwariga processer och under mångårig tidoutdrägt för? mått dana; Bränningömethoden deremot utförd på faft och mylljattig mark, wore juft sättet att åstadkomma förs flörandet af all wäxtlighet för långliga tider och ansågs såsom helt och hållet sörkastelig. — I sammanhang hår med inleddes af Herr Myhrman ett nytt diskussionsämne röande Dus skogar, men i anteende till den långt frams lidna aftonen maste denna fråga uppskjutas till Sällskapets nästa ordinarie sammankomst för att då komma först bland diskussionsämnen föredragen. Förutom fördelen af en serdeles gynnande wäderlek, njöt församlingen af den wackra anblick Kungsgården för