Gotlands tidning – 14 juni 1860, sida 2

— ——— ————— Utrikes. Paris d. I Juni. Aftontidningarne bestrida upp: giften om Palermos förnyade bombardement. Wapens stilleståndet skall förnyas. Marseille d. 5 Juni. Från Neapel uppgifwes under den 2 Juni att konungen antagit Frankrikes bes medling. Alexandria d. 30 Maj. Rykteswis påstås att ett inbördes krig rasar på Libanon. Milano d. 7 Juni. Palermo. General Letigia, sänd till general Lanza, medförde befallningen att icke underhandla, — heldre skulle Palermo förstöras, — men återwände den 3 till Neapel, för att göra föreställningar, alldenstund trupperne deserterade och wägrade slåss. Morning Poft den 8 Juni. Garibaldi förkastade den punkt uti stilleständsjörslaget, enligt hwilken municiz palitetet skulle hos den kongl. kommissarien anhålla om reformer uti Siciliens institutioner. Underhandlingarna fortfara. 7Patrie för den 7 Juni berättar: Garibaldi Har bildat en ministere och utskrifwit en krigsgärd. Snfurs genterne eröfrade Girgenti den 2. Jndependance Belge för d. 3 yttrar angående Siz cilien: Enligt en depesch från Neapel, meddelad af BPatrie, är Garibaldi afgjordt herre öfwer Palermo, fom lemnats af general Lanza på wilkor att få draga fig tillbaka med bibehållen krigsära och inskeppa sin materiel på den fungs liga eskadern. En wapenhwila på 24 timmar hade föres gått och efterföljt denna kapitulation. Garibaldi hade i början icke welat medgifwa så gynnsamma wilkor; han fordrade att garnisonen skulle sträcka gewär och de fungs liga myndigheterna erlägga en summa af fem millioner; men Frankrikes och Englands representanter hade lagt fig emellan och förmått honom att nedsätta fina anspråk. Denna deras mellankomst säges af Conftitutionnel och Pays hajwa warit föranledd ar den neapolitanska reges ringens begäran hos Frankrike och England art de måtte förmå upprorshären art låta den neapolitanska garnifos nen af 25,000 man aftåga utan att sträcka gewär. En pariserkorrespondent will äfwen weta, att konungen af Neapel anmodat sjömakterna, nemligen England, Franks rike, Österrike och Ryssland, att garantera honom befittz ningen ar Båda Sicilierna, saledes äfwen att återbringa ön Sicilien under hand lydnad. Dercmot skulle kfonunz gen ar Neapel hafwa lofwat införande af reformer och utfärdande af en frisinnad konstitution. Förslaget, fom säges innefattas uti en af kommendören Carafa utfärdad note, skall hafwa föranledt Piemont att protestera mot hwarje främmande inblandning på Sicilien. Dessa rykten gifwa i någon mån förklaring öfver de senaste telegram mernas mening. Enligt underrättelser, som den 30 Maj erhöllos i Neapel med ett österrikiskt ångfartyg, hade två dagar förut en fäktning egt rum, hwarwid de kongl. trupperna, fom börjat anfallet, blifwit tillbakaslagna af infurgenters na, hwilka senare bemäktigat fig kasernen San Giacomo och åtstilligt artilleri samt gjort general Salzano till fånge.