ee FO Jurikes. — Brogrenska målet. K. M:ts utslag i det s. k. Brogrenska målet förklarar kapitenen Brogren icke wara öfwertygad att hafwa tilldelat ynglingen Joberg mera än en åkomma, hwarföre det Brogren ådömda bötesbelopp blifwit nedsatt från 15 Ådr 75 öre, fom Rådst. rätten och Hofrätten bestämt till 13 Rör rmt. Answaret å tullinspektoren Joberg och notarien Carlstedt fastställes. — OD. MM. Konungen och Drottningen antända till Carlskrona med ångkorwetten Thor d. 31 dennes på aftonen, qwarblifwa der den 1 Juni och afresa Hagen derpå till Beckaskog. — H. M. Konungen af Danmark wäntas, enligt underrättelser från Köpenhamn, på besök i Skåne till H. M. Konung Carl, först inkognito genast wid Konungens ankomst och derefter med stor stab till Skånska lägret. — För Kröningsaktens ceremonier hafwa Hufwuds stadens tidningar fullständigt redogjort, och wi derefter i största kotthet; likwäl torde följande utdrag ur en forres spondensartikel till Östgötha Correspondenten icke sakna intresse, såsom belysande den högtidliga handlingen från en annan sida än den falla ceremoniella ståtens: 7H. M. Konungens utscende uuder hela akten war owanligt als warligt, påtagligen wittnande om att han war djupt ins tagen af stundens flora och högtidliga betydelse. Då Eros nan sattes på hans hufwnd, hjelpte han fjelt till att trycka den fastare ned; men ögonblicket derefter tog han den af fig och äntrade något, fom måtte ha warit i olag. hwarefter han åter satte den på fig. När spiran lemnas des honom, skrufwade han till det öfwersta ornamentet, fom måste ha suttit löst, ännu bättre. Defa, såwäl fom de öfriga regalierna, mottog han med säker och Erafs tig band. När han böjde knä mid altaret och aflade eden med fingrarne på bibeln, ljöd hans stämma stadig och klar genom kyrkan; ingen närwarande kunde undgå att tydligt förnimma hwarje ord. Jntrycket kunde blott blifwa ett, det nemligen, att det låg lika mycken sann upprigtighet, fom rent allwar, i hans konungaförsäkran. Något hwar lade måhända märke till, huruwida han med mera styrka i rösten accentnerade några wissa delar af eden, t. er. i de fall, då orden häntydde på honom jjelf eller på grundlagarne och Rikets Ständer; och om nås get fådant förekom, höjde fig måhända hand röst någor, då han erkände grundlagarnes helgd. Sedan Hertigarne i knäböjande ställning aflagt för Konungen fin hyllnings: ed, framträdde de, för att kyssa hand hand. Konungen hade i detta ögonblick handskarne på sig. Denna brös dernas handkyssning tycktes ha warit något motbjudande för honom, Med en öfwergående rörelse tycktes han liksom streta emot; men Hertigen af OÖstergöthland fats tade handen med båda fina händer och kysste den. Förs hållandet war ungefärligen enahanda med Hertigen ar Dalarne. Efter handkyssningen wexlade Konungen med bröderna ett stadigt och trofast handslag. hwarwid en mån: lig och hjertlig blick utbyttes. Då Drottningen framträdde till altaret, war hennes utseende gladt och okonstladt. Under det man afteg den hertigliga manteln och påsatte den konungsliga, smålog hon på ett gort och mildt sätt. Hon aftog sig sjelf den hertigliga kronan och räckte den åt General Lefrn, fom mottog den, Under ceremoniens fortgång höjde fig en rodnad på hennes Finder, det ofonfilade fmåleendet förs swann, och den djupare kånslan bemäktigade fig henne uteslutande. — Ocscarshamns Tidning ger på efterföljande fått sitt jörovd för Sekreteraren wid Telegrafstyrelsen Roos, till erhållande af den lediga Sekreteraresysslan wid Generalz roststyrelsen: Bland fer sökande till Poftfekreteraretjen: sten nämnes äfwen Sekreteraren i Telegrafstyrelsen A. W. Roos, för hwilkens framgång i detta hänscende säkert örz wer hela landet de mest wålgrundade och lifliga wälönftningar hysas, om ej med affeende på Postwerkets, så åt: minstone med hänson till Telegrafwerkels sanna bästa. — Från Stocholm skrifwes, att General-direktören Ekströmer inlemnat sin afskedeansökan, och enligt sednare underrätlelser, att hr E. fall hafwa hårdt insjuknat ech att man anser knappt förhoppning wara för bans tills frisknande. — Ofwerwåld. Polisundersökning bölls d. 15 dennes i Stocttolms rolierammare angående ett slagsmnäl, som föregående Söndagsafton egt rum å K. Djurgården på slätten ech longswägen utanför Manegen och fom wäckt allmän och rättmätig owilja. Undersökningen hana cjafe slutas, utan uppffjöts för flera personers hörande till före liden Fredag. Löjtnanterne wid andra lifgardet J. Les win, Ch. F. Biban och C. v. Mecklenburg samt underz löjtnanten wid Swca lifgarde A. v. Mecklenburg och löjtz nanten mid Swea Artillerizrogeomente A. Mager äro ans klagade att hafwa slagit borhällaren Arnberg, sjökapitenen J. G. Gollscher, en skomakaregesäll med fin hustru samt