Gotlands tidning – 13 april 1860, sida 3

Variation öfver Vågen. (Frayment.) Som våg uppå haf — Så ilar vår tid; Så lider det af, Vårt lif, under strid. Mot blånande kust, I villande tåg, Med ve och med lust, Jemt ilar den våg :,: Så bitter och arm, (Sjelf endast en tår) Lik suckande barm, Hon häfves och slår. Vid vindarnes hot Hon bäfvar och — fiyr Den stranden emot, Der stormen ej gnyr :,: — — — — — — — — — — — Så trött och så tyst Hon lägger sig ner, Vid stranden bon kysst, Och slumrar och ler. Och vårvinden far Så tyst der förbi, Och solen så klar Sig speglar deri :,: ————X—— cocoäh