Jnunrikes. — Det berättades för någon tid sedan efter Nya Dagligt Allehanda, att premierlöjtnanten Frick, fom war befälhafware å ångfartyget Skåne, Då detta i Augusti 1858 utanför Landsort sammanstötte med ångbåten Götha, af Swea hofrätt skulle blifwit frikänd för wållande till maskinisten Wennblads deraf förorsakade död. Rätta förhållandet, upplyser Posttidningen, är att premierlöjtnant Frick genom hofrättens utslag, som först för några dagar sedan meddelats, icke blifwit frikänd, utan tvärtom ansedd förwunnen att hafwa wållat få wäl sammanstötningen som nämnda olycka. Answaret har derjemte blifwit förhöjdt från wådabot, hwartill råds stufwurätten dömde, till half manobot. En af hofrättens ledamöter har till och med röstat för ännu högre answar. — I Umpsalaposten berättas: Filosofiska fakulteten har utsatt innewarande års Promotion att hållas den 31 ins stundande Maj. J sammanhang härmed har fakulteten bestämt, att disputationsprofwen för gradens erhållande ffola wara aflagda sednast den 16 Maj för dem, fom göra anspråk på hedersrum och sednast den 23 Maj för samtlige filosofie kandidaterne. Professoren Carlson är i ordningen att wid den nu blifwande promotionen fungera såsom promotor. — Från Gefle berättas d. 24 Mars i N. P.: Det jynes, mot förmodan, wara icke osannolikt att sjöfarten i år kommer att börjas wida tidigare än man för en tid sedan wågade hoppas: enligt underrättelser från ffärgårs den lärer hafwet wara öppet ända till Eggegrund, åfa wensom Leufstabugten säges wara isfri. Temperaturen fortfar att i allmänhet wara mild, ehuru de 2:ne sista nätterna haft en lindrig köld. Norge. Ett prejudikat i Torska frågan. Då man i Norrige mu mill påstå, att genom Rikets Ständers nys ligen beslutade anhållan, att K. M:t ide förr än i fams manhang med en revifion af föreningsfördraget wille afs göra frågan om flåthållaresembetetå afskaffande, Norriges rätt skulle wara för nära trädd, och att om Konungen fäster afseende å Ständernas beslut, få är det Sweriges Ständer och ej Konungen, som sitter på Norriges thron m. m. dylikt, få torde det ide wara ur wägen att pås minna om, huruledes norska storthinget den 24 Januari 1837 beslöt en adress till Konungen, åsyftande bland ans nat förbud emot det norska rikswapnets anwändande å swenska mynt och i en del jwenska embetswerks sigill. Så wäl å mynten, hwilkas pregling i Swerige är ett regale, som i de Kongl. swenska embetswerkens sigill, brukades nemligen af ålder konungens wapen, deraf norska wapnet, liksom det swenska, utgjorde en del, till och med under flera konungar före föreningen, hwilka skrefwo fig arfs wingar till Norrige. Emellertid anfåg norska storthinget detta swenska bruk wara förnärmande för Norrige och anhöll, att Konungen wille afskaffa det. Kommgen milla for och storthingets anhållan och anbefallde, att endast swenska rikswapnet skulle anbringas å mynten och figillen. Detta war likwäl en fråga, fom endast rörde förhållans den inom Swerige i ett ämne, derom intet finnes ftadsa gadt i riksakten; och äfwen med antagande, att flåthåls larefrågans afgörande uteslutande ankomme på de norska statomakterna, torde derföre en önskan angående denfams ma från Rikets Ständer ide med fog funna anses mera förnärmande för Norrige, än storthingets adress om äns dring i swenska inre förhållanden war förnärmande för Swerige. (P. o. Inr. T.)