Gotlands tidning – 30 mars 1860, sida 2

— Den norska frågan, som nu under flera månaders tid alltför mycket upptagit riksdagens och landets upps märksamhet, blef ändtligen d. 17 dennes bragt till afgös rande i allt det wäsendtliga och få widt Ständerna wids kommer. Första punkten af Ekonomisutskottets betänz kande tillstyrker säsom bekant en underdånig anhållan att Kongl. Maj:t måtte täckas genom en af swenska och norska män bestående fomite eller på annat fått, fom Kongl. Maj:t pröfwar lämpligare, låta werkställa revis sion af stadgandena för föreningen mellan Swerige och Norrige och uppgöra förslag till ett nytt fullständigt föres ningsfördrag, samt derefter till R. St:r och Nortiges Storthing afläta nådig proposition med förslag till fulls ständigt ordnande af föreningoförhållandena de båda rikes na emellan. Beträffande denna hemställan rådde enighet inom alla stånden, men de anförda motiverna klandrades äfwen af mänga bland dem, som för öfrigt stodo på samma sida fom Ekonomisutstottets pluralitet. Den andra punkten, som afstyrker särskild tryckning af 1844 åro unionskomites betänkande, bifölls af Preftes och Bondestånden, men är ännu oafgjord hos de båda öfriga stånden. Den tredje punkten tillstyrker en underdånig an: hållan, att storthingas för def del fattade beslut om viEsftåthållare:embetet ide måtte af Kongl. Maj:t till pröfning företagas förr än i sammanhang med de förändringar af eller tillägg till föreningsbestämmelserna, som af den begärda revisionen kunna föranledas. Denna punkt antogs af Ridderskapet och Adeln med 276 röster mot 18, af Presteståndet utan votering, af Borgareståndet med 39 röster mot 21 och af Bondeftån: det med 60 röster mot 33. Den fjerde punkten, som önskar att förslag till ords nande af de ömsesidiga handels: och rättoförhållandena kunde för de förenade rikena warda antagna samt ans håller att Kongl. Maj:t, då Han få lämpligt finner, täcktes widtaga åtgärder till förwerkligande af dessa önfes ningar, är hittills antagen af Preftes och Bondestånden, men oafgjord hos de öfriga. Hos Ridderskapet och Adeln uppträdde Juftitieftatss ministern och aijgaf följande förklaring: Då Ekonomisutskottets förevarande betänkande bes rör ämnen af den djupaste betydelse för brödrafolken, och då wi ledamöter af statsrådet, som här ega stämma, wanligen ice undandragit of att i wigtigare frågor ut tala wår mening, torde det tillåtas mig att wid detta tillfälle afgifwa den förklaring, att om ingen ar ftatss rådets ledamöter kommer att deltaga i diskussionen öfwer det nu föredragna betänkandet, få fler detta ide derföre, att wi äro för ämnet likgiltiga, eller för det wi frukta att bekänna wår öfwertygelse, utan derföre, att om emels lan de rådgifware från bada folken, fom omgifwa Unionds konungen, skulle yppa fig meningeskiljaktigheter i de frå: gor, fom nu här komma att afhandlas, få har Konunz gen, i fin grannlaga ställning af skiljedomare emellan twenne folk, beyof af att weta, huruwida rådgifwarnes mening också är folkets; och det är af denna anledning wi welat undwika ända till skenet af att hafwa sökt Hi: draga till bildandet af någon opinion, som icke har sitt ursprung i representanternes egen sjeljständiga uppfatts ning af fäderneslandets Eraf. — Wid mal till elektorer för utscende af ledamöter i komitön för tryckfrihetens wård utsågos bland andra: Biskop Anjou, Prosten Söderberg och Consul Eramör. 2A2—W4 — — (Q h— —