— Hjelper Enkones sak. (Es. 1: 17.) Det är tnappast något, fom allwarligare påkallar menniskowånnens deltagande än den i armodets nöd od) betryck stadde Enkan med de faderlösa små omkring sig, hwilka med oskuldsfulla blickar skåda upp emot den tomhända modren efter bröd. J den Christliga kärtekens namn år det derföre, som bättre lottade medmenniskor härmedelst anropas, att offra en skärf, om än alldrig få ringa, i Herrans namn åt en fådan nödsklälld, Arbetskarls-Enkan Elisabeth Olsson inom Björkö Församling. Smårligen befinner fig någon i en mera ömmande belägenhet är denna qwinna, moder åt 2:ne fpäda barn, af hwilta hon skänkte lifwet åt det ena nästan i samma stund hon drabbades af det hårdt pröfwande slaget, förlusten af sitt jordiska stöd, sin mafe, hwilten efter blott några timmers swår sjutdom för få weckor sedan af dödens hand få oförmodadt rocktes undan henne. Må den lyckligt lottade befinna den allgode gifwarns ända mål med undfångne ymnigare gåfwor neml. att dermed bispringa den hjelpbehöfwande nästan! Och här erbjuder fig nu ett tilljälle för den Christliga menniskowännen att wisa sig tacksam försynens gåfwor och wärdig det namn han bär efter honom, som sjelf under sin jordiska wandring ej sparade någon möda eller uppoffring att med deltagande hand mildra betrycket och nöden. Sjelf försäkrade han äfwen: att hwad mi gjordt en af dessa minsta, det mill han anse wara bewisadt honom — och en tolk af denne den flörfte wälgörarens lära såger det wara en ren och obefläckad Gudstjenst, att beföfa Enkor och Faderlösa barn uti deras bedröfrmelfe. De medel, hwilka wälgörande menniskor, desse medel i försynens hand, täckes uppoffra åt nämnde Enka i hennes berlaganswärda slällning torde godhetsfullt aflemnas antingen å Th. Norrbys tryckeri eller of tillsändas undertecknad under adress Roma, som för de medel som inflyta åtager sia lemna tacksam redogörelse i denna Tidning. Roma den 21 Mars 1860. C. J. A. Kahl. Past.-Adjunct.