Gotlands tidning – 23 mars 1860, sida 2

Utrikes. Ett fransoskt läger af 60,000 man wid Pavia, den sardinska wapenstyrkans förläggande mellan Alessandria och Casale för att kunna wid förefallande behof wara till hands i MellansJtalien, Cavours klagan mot Österrike, de i Mantua förlagda Osierrikiska truppernas Hfwerffris dande af Modenas gräns, förstärkandet af garnisonen i Turin och anläggandet af proviantmagafiner för 180,000 man i Milano, anstalterna för Bolognas befästande; alt detta, sammanlagdt med de tidt och ofta inlöpande uns derrättelserna om ankomsten af wärfwade Osterrikare till förstärkning af påfwens, och möjligen äfwen Neapels, trups per o. s. w. häntyder på, att man i sjelfwa Jtalien åts minstone icke gör sig några öfwerdrifna förhoppningar om en fredlig lösning af de wigtiga Åtalienska frågorna. OÖfwerallt uti Jtalien synes sakerna nu wara bragdte tik sin spets; uti Neapel häktas höga och låga, i Messina har generalprokuratorn blifwit mördad och en bomb slungad mot polisdirektören; inom romerska området stark jäsning, den trefärgade fanan uppsatt i Viterbo, fams manswärjningar uti Means Italien; den halsstarrige påfs wen wägrar enständigt att rätta fig efter Napoleons oh Victor Emanuels önskningar, Victor Emanuel sjeli will icke rätta sig efter Napoleon beträffande Toscana, — och till allt detta kommer frågan om Savoyen, som, om de Engelska tories lyckas genomdrifwa sina syften, torde leda till en brytning mellan Frankrike och England. Lägger man härtill, att sjeliwa det i yttersta penningeförlägenhet stadda Osterrike rustar sig till krig uti Jtalien, så måste man medgifwa, att utsigterna äro allt annat än fredliga. Paris d. 8 Mars. Konungen af Sardinien har skrifwit till kejsaren ett särdeles förbindligt bref, deri dot Sardiniens politik upprätthålles. Covours depesch af d. 3 Mars samtycker till Frankrikes önskningar i Savoyers frågan. Turin d. 6 Mars. Marskalk Baillant uti Milano erhöll i går ordres från Paris att håla fig marfhfärs dig. Uti Milano anjågs detta betyda fransmännens afs tåg ur Lombardiet. . Frankfurt d. 8 Mars. Förbundsdagen har ans tagit utskottets förslag i Holsteinska frågan. Defförins nan protesterade danske gesandten mot inskränkning af konungens suveränitet, med holsteinska ständernas beflus tande rätt och mot förbundets rättighet till exekution samt förklarade att danska regeringen hellre skall låta förflas get om en församling af delegerade falla och träda uti direkt förhandling med ständerna. Newyork d. 25 Febr. Herald berättar: General Houdton är, sannolikt med stor stridsmakt, på wäg till Rio Grande för att åt Förenta Staterna eröfra Mexico. Turin d. 9 Mars. Cavours sedna ste depesch till Nigra wägrar erkänna någon fara för Frankrike genom Sardiniens utwidgning och nekar att afträda Savoyen, men will låta detta lands inwånare, på af parlamentet bestämdt sätt, sjelswe uttala fin mening. — Den 10 Mars. Marskalk Baillant har werklis gen ordres att genast bortmarschera, få snart Toccanas och Romagnas annerion proklameras. Jcke dess mindre har Piemonts ministere beslutat framhärda, och fonuns gen afslagit Cavours ajskedsanbud, under förklaring att han påtoge fig alla följdernas answar. Guvernörens af Savoyen proklamation förkunnar befolkningen att den snart skall bli uppmanad yttra sig, på fött kamrarne bes stämma, huruwida landet skall öfwergå till Frankrike. Wien d. I Mars. Trupperna i Jstrien, Sydtys rolen och Strain förökas; befästningsarbetena wid Verona och Peschiera äro fullbordade; mid de Tvrolska passen uppföras starka fortifikationer; kanonbåtarnes antal på Gardasjön jörökas betydligt. Neapel d. 6 Mars. Regeringen tror fig upptäckt en komplott, som skolat utbryta d. 1. Hundra personer häktades; några erhöllo pass till utlandet, andra, såsom Settembrinis måg, qwarsitto. Modena d. 11 Mars. Deltagandet i omröfts ningen är storartadt både i fladen och på landet; äfwen prefterffapet deltager i omröstningen. Florens d. 11 Mars. De rössandes antal är öf tor f . riftf HSN ; Nar Ach HA landet.