Gotlands tidning – 9 mars 1860, sida 2

utrikes. Köpenhamn d. 24 Febr. En ny ministör är bils dad och beftår af Hall. President oc Uttrikesminister, Monrad, Cultud: och Inrikes:, Fenger, Hinancez, Thes strup, Krigss, Steen:BHille, Marin och Casse, Jus stitiaminister; Wolfhagen är minister för Sleswig, Raaslöf för Holstein. Madrid d. 25 Febr. Maroccanerna afslå freds förslagen. Fiendtligheterna börjas änyo. London d. 25 Febr. J Morning Croniele tä ses: Mellan Österrike och Ryssland är allians afslutad. Osterrike gör Ryssland concessioner rörande heliga grafwen och bringar fin politik till öfwerensstämmelje med Nyfs lands beträffande Donaufurstendömena och Serbien. Der: emot garanterar Ryssland åt Österrike alla def länder, äfven Ungern och Venetien, mot inre och yttre fiender. Madrid d. 24 Febr. Efter lång, resultatlös fons ferens i går med kejsarens af Marocco bror, har mars skalk Odonnel förklarat stilleståndet tilländalupet, och fatt fig i förbindelse med eskaderchefen för fientligheternas forts sättande. Paris d. 26 Febr. Nyheten om RyskOsterrikiska alliansen wäcker stark sensation. Prefe och Opinione MNationale finner den icke otrolig, helst det berättad af Shronicle, fom ej är Frankrikes moständare. Sidele, Pay? och Conftitutionnel yttra fig ej härom, — Uti Paris och Turin berättad att Ryssland uti en energisk note till Sardinien hotat hemkalla sitt sändebud, derest Piemont ej genast öfwergifwer sin annexionspolitik. Turin d. 25 Febr. Ålderosklasserna från 1830, 1831, 1832 od 1833 äro till inträde i armen åter inkallade. Neapel d. 18 Febr. (öfwer Genna). Alla pers mitterade officerare äro inkallade till 1 Mars. En del af riketo muncipalgarde är mobilgjordt. Uti Abruzzerna och på Sicilien nya upprorsproklamationer. Constantinopel d. 15 Febr. Ryssland uppmas nar jultanen att erkänna ärftligheten inom furst Miloschs familj och man befarar, i händelse af afslag, uppror i Serbien. Paris d. 27 Febr. Moniteuren7: Artilleriet res organiseras, tre nya regementen bildad. EConftitutionnel: Thouvenels depesch af d. 26 Jannari till franska fändes budet i Wien beklagar att påfwen låter ställningen blifs wa alltmer betänklig. Frankrike wore ännu willigt till någon mindre genomgripande åtgärd, än Kyrkosta tens sönderstyckande, såawida blott nonzinterventiouszprincipen upprätthålles.