— I Lien Mrer man börja anse ett nytt krig nödwåndigt för att betrygga besittningen af det venetianska oms rådet, men mången befarar, att Osterrike under närwas rande finansiella trångmål icke förmår föra annat än pennkrig. Carours återinträde i den sardinska minifteren lärer, enligt Times, hafwa författ Wienerbefolkningen uti ett riktigt raseri; man kallar honom en rönwarehöfe ding och säger att fransmännen och engelsmännen äro hand medhjelpare. — Från Faalien äro underrättelserna stridiga, ty från Turin och hertigdömena berättad, att jäsningen tills tager i Rom och Romagna, men från Rom skrifwes, att allt der är lugnt och den förut omtalade adressen från de romerske patricierne anföres såsom ett bewis på, att man der ingalunda skulle med tillfredställelse fe, att Kyrkostaten förminskades. På landtbefolkningen är dock ej att lita, så mycket kan man se, ty det tillägges, att den påfliga regeringen ämnar sammandraga 5,000 man karabinierer och linietrupper i Rom för den händelse, att de franska trupperna skulle blifwa återkallade derifrån. Dot uppgifwer en korrespondent till Jndependance Belge, att kejsaren alldeles icke ämnar draga sina trupper från Rom; han wäntar blott på, heter det, att befolks ningen skall göra det få hett för hans helighet, att han finner fig föranlåten att lemna fina stater; då will fejs faren träda emellan, återställa lugnet, erkänna Eyrfofurs stens suveränitet, men proklamera en konstitution och ins föra Code Napoleon. När denna nya ordning wäl blifs wit införd, kan påfwen få komma tillbaka när han bes hagar. Uti Italien, heter det, börjar man redan räkna hiwars andras stridokrafter. Den påfliga armsen anslås til 12,000 man, nemligen 4000 Schweizare i Perugia, 4000 Tyskar i Macerata samt 4000 Italienare i Ancona, Urbino och Pesaro; dessutom skola 4000 förklädda Ofters rikista soldater hafwa landstigit i Ancona. Man anser icke osannolikt, att Antonelli ämnar fösöka sig med dessa trupper mot Romagna. Neapels styrka uppgifwes icke, men 15,000 man Neapolitanska trupper kantonera på gränsen af Kyrkostaten. Ligan åter räknar på Sardis nien-Lombardiets 155,000 man starka armk. — I Les gationerna betraktar man landet redan såsom införlife wadt med Sardinien, sedan Farini proklamerat den Sardinska mwalslagen, och Cavours återinträde i miniftören firades med illuminationer och fefter i Bologna, Ferrara, Ravenna och Foli, likjom i Parma och Modena. Jäds ningen inom det Venetianska området lärer nu hafwa nått fin höjdpunkt. J Chioggia hade man natten mels lan den 17 och 18 Jan. uppfatt en trefärgad fana på rådhuset. — Maroccanarne angrepo d. 23 Jan. en redutt, som Spaniorerna höllo på att uppsätta wid Martinfloden, men blefwo tillbakaslagna. Maroccanarne skola hafwa lidit en betydlig förlust, dels genom den sumpiga mars fen, dels genom det spanska artilleriets wäl riktade eld.