Gotlands tidning – 13 januari 1860, sida 2

— Furstligt wedermäle. Muff: Direktör VD. Söhrling har af H. K. H. Hertigen af Östergöthland fått emottaga en hederspenning, med H. K. H:ts bröfte bild å ena sidan och å den andra inskriptionen: In sui memoriam, för den musik Direktör Söhrling komponerat till fången ÅFlaggan opp. — Etadsläfaretjenften i Wisby, fom genom förre innehafwarens afsskedetagande är worden ledig, sökes hos Magistraten inom trettio dagar från den 31 sistl. December. — Förordnande. Handlanden G. W. Säwe har, blifvit förordnad till Swensk och Norss vice konsul i Åbo under Generalkonsulatet i Helsingfors. — Fyren å Westergarns Utholme. Med anledning af derom gjord hemställan, har Kongl. Maj:t under d. 7 sistlidne December förklarat, att i likhet med hwad i allmänhet eger rum, underhållet of fyrinrättnins gen å Westergarns Utholme, jemte aflönandet af den ders wid anställda fyrbetjening, skall af båf: och lotomedlen befostas samt inrättningen i öfrigt framgent handhafwas af förwaltningen af sjöärendenena och lotodirektören, wars jemte K. M:t i enlighet med posistyrelsens hemställan, likwäl welat åt förwaltningen och sagde styrelse Bfwvers lemna att öfwerenskomma om bestämmandet af de tider, då ofwannämnde fyr bör hällas lysande. — Maktspråk. Direktör Elert, som icke allenast har förtjensten af att Gotlands National-Bewärings Mufilz Corps nu befiuner fig på en sådan punkt af mujsikalisk bildning och skicklighet, att man med nöje och intresse åhör dess prestationer wid de tilljällen densamma uppträder, utan äfwen städse warit mån om Corpsens anseende och bästa, dymedelst att han, så mycket som möjligt, sökt bereda extra inkomster åt corpsend medlemmar, hwars små löner äro högst otillräcklign för lefnadskostnaden, berättas hafwa af t. f. Militärbefälhafwaren, Ofw.sLöjtn. och Riddaren K. Bildt blifwit nekad permission, så wäl för sig sjelf som för. Mufik Corpfen, för att öfwerresa till Westerwik och der utföra musik wid en, till förliden Söndag annonserad, Concert med bal. Ryktet förmäler äfwen, att denna högst besynnerliga åtgärd af t. s. Militärbefälhafwaren, wäckt mycken sensation hos mår, numera of få nära liga gande, grannstads innewånare, fom förut till dylika nöjen masthämta Mufik:Corpfer från Calmar eller Linköping, men fom nu wälwilligt ihogkommo, att Wisby fan för: frames tiden uppfylla detta behof, och dertill på ett ganska ut: märft sätt. Motiverna, för Tit. Bildts lystnad att på detta sätt få wisa fin tillfälliga makt och myndighet, oms talad wisserligen; men då wi anse dem för otroliga, fpas ra wi dermed till en annan gång, då wi säkerligen åters komma till denna obehagliga sak. — Att mi nu oms nämnt denna händelje, blir möjligtwis af någon fans dradt säsom warande en sak, hwilken icke egentligen tillhör offentligheten utan endast rör enskildta personer; men det är ej blott itger, fom tidningarne hafwa att bes fatta fig med; det är äfwen gamla och inrotade fördos mar hwars rötter återfinnas uti wissa personers in: tressen, fom de hafwa att bekämpa, och det är således klart, att personen kan så mycket mindre wara befriad från den allmänna kritiken och offentligheten, fom det är personer och blott personer, fom utgöra det allmänna I dess olika kretsar i jamhället. — Korrespondens. J en korrespondensartikel från Stockholm till Oresundsposten förekommer bland annat angående rikodagen följande: Jnom borgares och bondestånden utwecklar fig alt: mer en kraftig och sjeliständig anda hos de nywalda te: damöterna. J bondestandet framstar bland dessa fom ledare Johannes Andersson från BWestergöthland ech C. A. Larsson från Ostergöthland, samt bland borgrarne Hjerta, Blanche, Ridderstad, Rosenqwist m. fl. Ridderstad har uppträdt med ett skarpt nageljarande af den k. pros positionen om statswerkets tillstånd och behof och för måns gen war det owäntadt att fe Ridderstad uppträda i få deciderad ställning. Regeringås och junkerpartierna inom dessa stånd, hwilka ej äro få vaga till personalen, tyckas ej ännu fått sin position klar. J den kyrkliga frågan framstå presterna med många abderitiska förslag, och flera wäntas. De warta fom miesionärerna, fom de nu benämnas, äro betydlig fjäs lawanda, för att upprätthålla fina sjunkande aktier. Wäl ha de trogna bundoförwandter i hrr Crusenstolpe och Frano Sjöberg; men dessa ftatskfyrkans pelare börja dig: na under bördan. Att qwäsa forskningen och yttrande rätten i religiösa frågor, går ej mera för fig. Här wäns tad inom fort en eldbrand, fom kommer att sätta for oro inom det prelatensiska lägret, nemligen rektor Cras mör afsked från kyrkan, eller en fritänkares antectnins gar mid läsningar af Bibeln. Hr Cramer har sjelf warit prest, men nedlagt kragen. Det är samme man, som i fjol utgaf sitt Afsked från Skolan, hwilket för: anledde de sakrika diskussionerna i skolfrågan sistl. winter. J denna bot lår äfwen religionofriheten bli grundligt bes handlad; och får man då fe, hurnwida, fåfom få ofta pås stas, det endast är täfare, fom yrka frihet från den kyrkliga obskurantiomens band. — Wi fästa wåra läsares uppmärksamhet på det i