Doktorinnan Blackwell. Från London skrifwes: Största delen af wåra läsare känna redan till namnet en Doetorinna af Amerikanskt ursprung, Miss Elisabeth Blackwell, som sedan någon tid har briljerat bland oss. J närwarande stund har denna qwinliga Doctor stor framgång i London ech mi ha i henne den mest karakteristiska personification af den mes dicinska Bloomerismen, af läkekonsten i krinolin. — Mif ÖBlackwell började med att göra fina studier i Pa ris och London, sedan begaf hon fig till en Amerikansk skola för att låta göra fig till Doctor, och New:-York blef skådeplatsen för hennes första uppträdande i praftis ken. Hon har der grundlagt en skola, fom har fruns timmer till lärjungar. Nyheten war få hänförande, att i dag mera än 200 sköna BYankeesqwinnor, promoverade I denna skola, beslutsamt gripit werket an och täfla med männen, som hittills uteslutande förbehållit fig rättigheten att utöfwa läkekonsten. — Jcke nöjd med sin första framgång, har Miss Blackwell ej twekat att lemna nya werlden, för att låta den gamla continenten komma i åtnjutande af fördelarne af den egendomliga stiftelse, hwarz med hon lyctliggjort Amerika, och i Maj månad har den ryktbara Läkarinnan börjat fin kurs. — J sin första föreläsning har hon i ordalag fulla af swärmisk ifwer (enthusiaom) förklarat att qwinnans werkliga kallelse är att bota sjukdomarne eller åtminstone att lindra dem som deraf äro angripne; att ända till detta ögonblick männers na genom en skriande orättwisa gjort denna kallelse till ett monopol för sig; att man icke längre borde tåla att qwinnan skymfligen afhändes besittningen af fina naturlis ga rättigheter. Hon har med en wiss twärsäkerhet upps manat qwinnorna att återtaga det, man få orättmätigt fråntagit dem och att wisa werlden genom tusentals facta, att den haft orätt att bestrida det wackra könet duglig: beten att utöfwa Hippocrates konst. Detta föredrag emots togs med enthusiasm. Till följd af denna sammankomst skyndade fig en rik dame, att sammankalla ett möte (meeting) på sitt landtställe wid S:t Johns Wood, hwarest afhandlades förslaget att grundlägga ett sjukhus der uns derwisning skulle meddelad. — De mest sansade föreslogo att först stifta en skola för sjuksköterskor och Lady Bys ron, enkan efter den ryktbara poeten, erbjöd ett hus för detta ändamål; men detta förslag emottogs med larmans de och högljudd missbelåtenhet; man ropade att det war