— me — Läsaren torde påminna fig, att under Prins Oecars resa kring Gotland hade Possessionaten Wöhler på Klintebys låtit anbringa å det höga och för sin wackra utsigt beprisade Klinteberget en bercean med fyra ovala öppningar eller fenfter, hwarigenom fyra skilda utsigter öfwer en del af landet wifsades. Öfwer dessa fenster w02 ro porträtter af nedannämde kungliga och furstliga pers soner anbragdte och upplästes verser på Tyska, som hade afseende såwäl på dessa porträtter som de framställda bycrs na. — På särstild af of framssälld önskan ha wi ers hallit del af ofwannämnde verser och meddela detams ma på Originalfpråfet, tillika med öfwersättning. I. Wilhelm von Oranien. Die Carlsoe dort ein Bild Von Wilbelm von Oranien Aus dem Geschlechte Nassau, Mein Prinz, Dir nal verwandt Fest wie ein Fels im Meer. Jm Kampf fiir Litt und Fretheit Luch Schweigsam wie cin Fels war er Doch Niederlanden, preist jauchsend sernem NamUnd Nach dreihundert Jahren Spricht die Geschicht von Jhm Sie Zeichnet seine Zige So toch und hehr wie dort. Man fieth die Felsen-Jnsel. Som klippan fast, men tyst som den Var Wilhelm af Oranien Men fastän Sekler flyktat hän Hans minne frejdadt lefver än Lik klippan der med bergfast mod Han kamp för frihet, ljus bestod Och Häfden ännu vittne bär. Hur kärt hans namn för Folken är Orubblig, lugn, som Carlsö der Han står för Dina blickar här. II. Carl XIV Johan. Hier sieth man Meer und Land, sich einend dort im Hafen Was ernte Carl Johann, ec einte mehr als solches. Zwev Briderftämme, die fid ferndlich sonst bekämpften. Das Meer mag Sinnbild sein von serner kraft und seinen grossen Herzen Der Hafen, der dort bläth, dad Bild von Schweden, wie es sich entwickelt Unter dem Scepter def, der gross in Krieg und Frieden So wie das Land das Sinnbild ift des festen Bodens Den Er und Sein Geschlecht in seiner Bölker Herzen fär jetzt und alle Zeit — sein Richter hat errungen. Der du ser vid Klinte Strand Ljuft förenta Haf och land Likaså Carl Johans hand Nore invid Svea band. Brödrafolkens Sekelstrid Slutats uti vänsäll frid. Hafvet är en Sinnebild Af hans själ båd stark och mild Hamnen, lyst af solens strålar Scandias lycka för oss målar Under Spiran i en hand Fridsäll, fastän Segervand Fast, orubblig såsom jorden Är den kärlek han i Norden Åt sin ätt förvärfvat har Nu och för all framtids dar. III. Konung Dscar. (Utsigt öfver åkrar, fält och Sanda kyrka). Traure Swea! Nimm der Wangen Rosen, Lege sie auf deines Königs Grab. Wee die Sonne mild hier scheint auf Aer Walo und Wiesen Wie der Morgenthau erqwickt was wachsen will im Thale Wie die Kirche doct, ein Hort flic Ale, die da glauben. Also war Er Morgenthau und Sonne Hort fiir jedem. Traure Swea! Nimm der Wangen Rosen, Lege sie auf deines Königs Grad. Klaga Svea. kindens rosor alla Lagg förbleknade på Konung Oscars graf. Likasom Sole n mild, hvars strålar falla Lika uppå åker, skog och haf Liksom Daggen, som i morgonstunden Lifvar vissnad blomma uti lunden, Liksom Templet, der vi Herran dyrka Var Han Solglans, Morgondagg och Styrka Klaga Svea, kindens rosor alla Lägg förbleknade på Konung Oscars graf. IV. Prins Oscar och Hans gemål Prinsessan Sophie af Nassau. Deln und der Deinen Zukunft Pring ift dunfel, Gleich jenem Wald, doch jener Wald ist grun Und grän das ist die Farbe ja der Hoffnung. Jch lag in jenem Wald und schlief. Mir träumte: En schönes Weid sass bleich, mit Gram in Antlitz, Jn dem Gefield, wo Seelige nur wohnen. Åch jragt erstaunt: giebtis Kummer auch hieroben 2 Da etne Stimme rief: Lass ab vom Trauern, DHer Geist von Occar lebt in seinen Söhnen, D Swea zage nicht, auch ferne Zukunft ÅGird glicklich sehen Dich, es wird A 3 Den Weg, den du sollst gehn nach ottes Rathschlu Ein Geschlecht, böshla Das felsenfesten Muth, ein grosses Herze Und milden hohen Sinn ererbt von Ahnen. Dein und der Deinen Zukunst Bring ist duntel, Wie jener Wald, doch jener Wald ist grän, Und grän dad tft die Farbe ja der Hoffnung. Was Schweden hofft, — das hab ich ausgesprochen.