Gotlands tidning – 14 oktober 1859, sida 2

höjd. (Foris.) Ett nytt lagförslag, fom kommer att föreläggas Ris kets snart församlade Ständer, har utgått från Juftities Stats Departementet, och wi få således snart fe hwad utgång detta skall få, om det skall dela samma öde fom Konung Oscars proposition om utwidgad religionsfrihet wid förra riksdagen, det will säga lemnas utan affeende, eller det går igenom. Det är af följande lydelse: Förslag till förordning angående främmande trosbekännare och deras religions-utofning, Med upphäfwande af K. kungörelsen den 24 Januari 1781 och med ändring af hwad för öfrigt i strid mot nedannämnde bestämmelser finnes stadgadt warder förorda nadt som följer: 8. 1. Wilja kristna trosbekännare af annan lära, än den rena ewangeliska, förena sig i församling, göre derom hos Konungen ansökning, och uppgifwe derwid sin trosbekännelse och församlingsordning. — Finner konuns gen, efter wederbörandes hörande, skäl att ansökningen bis falla, ege sålunda tillåtet främmande trossamfund rätt till fri religionsöfning inom de af lag och sedlighet bes stämda gränsor; dock må offentliga kyrkobruk och andakta: öfningar endast inom dylik församlings kyrka, bönehus eller kyrkogård förrättas. — Enahanda rätt tillkomma ock de på grund af hittills gällande författningar redan bil dade församlingar af främmande trosbekännare. 8. 2. Församling, som i 18. sägs, ware oförhindrad att sjelf falla prest eller lärare. Hwarje församling ans ställe såsom föreståndare en wälfrejdad person, hwars wård hennes angelågenheter anförtros kunna och göre derom anz mälan, i Stockholm hos öfwerflåthållaresembetet och ans norstädes i riket hos Konungens befallningshafwande. 8. 3. Warder råättigheten till fri religionsöfning mifs brukad eller underlåter församlingen att iakttaga hwad i afjcende å föreståndaren är i 2 8. stadgadt; då må, efter Konungens förordnande, församlingen upplösas. 8. 4. Föreståndaren åligge att noggrant föra de ans teckningar, fom af Konungen föreskrifwas; att desamma inför domstol, Konungens befallningshafwande eller öfs werståth.-emb. wid anfordran förete; att inom en månad efter hwarje års slut till Konungens befallningshafwande eller Dfwerftåth.sembetet aflemna förteckning å förfamlins gens medlemmar samt under årets lopp ingångne äftens skap eller inträffande födelser eller dödsfall i förfamlins gen; att på sätt, fom för swenska kyrkans presterskap är fltads gadt, utfärda betyg oh till offentliga myndigheter lemna upplysningar om församlingens medlemmar; samt att för öfrigt ställa fig till efterrättelse lag och de särskilda föres skrifter, fom af wederbörande Honom meddelad. — Une derlåter föreståndaren att iakttaga hwad enligt denna förs fattning honom åligger, straffes med böter från och med tjugu till och med trehundra r:dr efter fängelse från och med två månader till och med ett år. 8. 5. Jnnan något hud efter rum af församlingen begagnad till gudstjenst eller andaktsöfning, skall föreftåns daren derom göra anmälan, å landet hos kronofogden i orten och i staden hos poliskammaren, der sädan finnes, men i annat fall hos magistraten. — Wid församlingens gudstjenst eller andaktsöfniug må ej den offentliga myns digheten i orten tillträde förwägras. 8. 6. Ej tillåtes någon munk eller nunneorden eller inrättande af kloster. 8. 7. Förwärfwande af fast egendom i riket ware främmande trosbekännares församlingar, inrättningar els ler stiftelser förbjudet; dock må wara tillåtet främmande religionssamfund, hwarom i 1 8. sagdt är, med fonuns gens tillstånd förwärfwa eganderätt till den jord, som för utrymme till kyrka eller kyrkogård erfordras. — ÅA alls männa begrafningsplatser må främmande trosbekännare hädanefter, likasom hittills, erhålla lägerstad för sina döde. 8. 8. Skolor oh andra underwisningsanstalter må ej af främmande religionsbekännare inrättas eller upplåtas för andra än bekånnare af deras egen troslära eller dessas barn. Sker annorledes, warde skolan eller underwisningsanstalten stängd och föreståndaren för densamma dömd till böter från och med femtio till od) med trehundra r:dr. — Wid enahanda bot mare och främmande trosberännare förbjudet att wid sammankomst till andaftsöfning af swenska kyrkans medlemmar hålla föredrag. 8. 9. Lysning till äktenskap skall, oaftadt få wäl mannen fom qwinnan äro af främmande trosbekännelse, afkunnas i den till swenska kyrkan hörande församling, inom hwars område bruden är boende; dock att lysningen, Der begge äro medlemmar af tillåtet främmande religionssamfund, af def föreslåndare utfärdas. — Wigseln må i det fall ott både mannen oc qwinnan tillhöra främmande religionssamfund fom tillåtet är, förrättas efter dess bruk. År blott endera medlem af sådant samfund, skall wigsel ske af swenska kyrkans presterskap. 8. 10. Barn af äkta makar, fom begge tillhöra främmande, men tillåtet religionssamfund, må af föräldrarne uppfostras i den lära de befänna. År blott endera makan medlem af sådant samfund, då skall barnet, om fadren tillhör swenska kyrfan, uppfostras i den rena ewangeliska läran. År modren-af denna lära och har skriftligt aftal om barnens uppfostran blifwit emellan makarne träffadt före äktenskapet och inför Konungens befallningshafwande eller öiwerstätbhållare-embetet uppwisadt, lände då det till ejterrättelse; bar ej sådant aftal skett, ware fadren efterlåtet att uppfostra barnet i den troslära han befJ OÖ3FASs barn som niuter underhszll af nlmänna me