Gotlands tidning – 16 september 1859, sida 2

Paris d. 10 Sept. Bolognas nationalfdrfams ling bar i adress till Tapoleon och Victor Emma: nuel förklarat, att Romagnas folk wilja bidra: gå med penningar till köp af Venedig. Det ena kriget tyckes numera räcka det andra handen. Jnom ett lustrum har werlden sett det stora orientaliska kriget, det anglo-perfiffa, westmakternas första krig med China, det stora militärupproret i Ostindien, som egde alla egenskaperna af ett krig mellan främmande stater, samt det italienska, för att icke tala om fransmännens och spaniorernas erpedition mot Anam. Det italienska har ännu ide blifwit medelst en definitiv fred afslutadt och redan se wi ett nytt krig wara färdigt att utbryta i det astägona österlandet; åtminstone har aldrig en rvättmätis gare orsak till fredsbrott gifwits de krigolystna europeers na än det nedriga förräderi, hwartill de chinesiska myns digheterna, enligt ofwanstående telegrammer, gjort fig fyl diga mot westmakternas och specielt Englands sändebud till chinesiska hofwet. Läsaren torde erinra fig att westmakternas såndebud, medförande ratifikationerna å fredotraktaten, begifwit sig på måg till Peking, sedan chineserna eu lång tid nppes hållit dem i Shanghae och sökt förhindra afresan. Det war äfven kändt att en betydlig armåe mar samlad i grannskapet, men sändebnden fästade intet afseende härpå, utan begåfwo sig på wäg till hufwudstaden. , Det försåtliga anfallet, fom på BPeiho-floden blifwit af chineserna riktadt mot de Franska och Engelska örlogds fartygen, synes hafwa warit anlagdt i stor skala och uts öfwaf ett betydande resultat. Engelska fartyget Eormoz rant, fom blifwit skjutet i sank, war en skrufångslup af 200 bästars kraft och 4 kanoner; amiral Hope fommens derade en ångfregatt, Chesapeake af 400 hästars kraft och 51 kanoner och kapitenen Vansittart en ångfregatt, Magicienne, likaledes af 400 hästars kraft och 16 fas noner. — Om de franska fartygen nämna de hittills ins gångna underrättelserna, som öfwer England ankommit, ännu ingenting; men troligen hafwa äfwen dessa lidit.