— — — —— — ——ä— TTT EARL ST DRAS AT Ä 0ttice — — förändrade föreskrifter rörande skifteswerket på Gotland och om skiftesstadgans fullständiga re tillämpning äfwen derstädes, fom öfwer särskilda från ett förre antal hems mansrgare inom länet inkomna underdåniga skrijter, inz nefattande eringar mot omförmälde hemställan, har K. M:t, wid ärendets föredragning den 15 nästl. Juli, fun nit gedt att, med upphäxwande af föreskrifterna i Kongl. brefwet den 9 Juni 1832, förordna att Kongl. stadgan om skijteswerket i rifet ar den 4 Maj 1827, med deruti stedda förändringar, skall hädanefter för Gotlands län, med tillämpning af derstädes redan uppgjorda indelning till skifteolag, gälla till efterlefnad, dock med iakttagande tills widare af följande inskränkningar och föreskrifter, nemligen: a) att, i stället för det genom Skijtcestadgan åt hwarje delegare i samfällighet tillagda skifteswitdord, stall för sadant witsord inom skiftcolag på Gotland erfordras, att orkande om skifte framställes eller biträdce af delegare, innehafvande minst en attendedel ar skifteolagelo jord, beräknad efter förmedlade hemmantalet, der mantaldinz delning skett; b) att, derest wid jörut werkställo laga feiftdaförrätte ning någon delegare inom ojwannämnda skifteslag ers hailit fina egor få utbrusna eller belägna, att de funna afftängad och särskildt biunkas, samt stiftenas antal uti inegorna ej utgör mer ån tre, sadan delegare ej utan sitt medgifwande är skyldig att i nytt skifte widare ingå, än som oundgängligen erfordras, för att bereda de öfrige dels egarne få lämpligt och redigt. skifte, belägenheten medgifwer; c) att, när minst twa tredjedelar af stifteslagets dels egare, efter jordatalet räknadt, förena fig om att låta stogsmarken antingen hel och hållen, eller till wiss del wara oskijtad, i bwilfet fall den kör för ett skijte beräk: nas, jadant må wara tillålet, dock med wilkor, som 12 kap. 1 5 5 mom. Skiftrostadgan innehåller; d) att den i 13 kap. 7 Crkisteostadgan föreskrifna ersättning må, efter föregången behörig uppskat tning deraf bade i stogosprodukter oc) deremot swarande penningavärs de, gäldas antingen i skogoförnödenheter eller med opens ningar, hwilketdera den helst will, som ersättning gifwa stall; oh e) att flytning af hemman inom ojwannämda föifteds lag icke må, äfwen om hemmanet tillförene undergått (az ga skifte, erhalla fastseällelse innan laga skifte hela fö: teslaget öfwergatt. J öfrigt mill Kongl Maj:t i särskildt förekommande fall, der utflyttningar i följd ar laga skiften på Gotland kunna, i anscende tll ortens förhallanden, wisa fig med: föra mera än wanlig kostnad, uppå underd. hemställan taga under nådigt öfwerwägande, yuruwida någon före höjning af det för sådant ändamål i allmänhet bestämda understöd af statsmedel må beviljas de utflyttningen deltagande och särskildt den delegare, hwars egolott förut blifvit genom laga skiftesåtgärd utbruten. Wi fåsta wåra läsares synnerliga uppmärksamhet på den här ojwan aftryckta förfartningen rörande Laga Skiften på Gotland, hwilken utan twifwel kommer att för denna O medföra cberäkneliga fördelar och fales des ar hwarje upplyft festerländowän maste mottagas med innerlig glädje och tacksamhet. — Nu fan Gorlandd jorde bruk rastt gå framåt sedan det blifwit bejiriadt från det swåra hinder som 1832 års författning om skiften pålagt detsamma. Jordbrukaren kan nu, när han behagar, rå fina egor sammandragne och derigenom undwika att rör: spilla tid på bruket af widt skiljda sma åkerlappar. Han fan lägga fin jord i cirkulation och mycket lättare än Yi: tillo fe efter sitt folk. Han sparar Hälften om ide tre fjerdedelar af den på de flesta ställen redan få kostbara toningen. Han får allt sitt för sig och slipper krångel med gatdomän; med ett ord han blir ebercende på fame ma gång fom hand jord genom föirte stiger i wärde. Ehuru stora de förmåner äro, hwilka på de fift förs ilutna tolf månaderna fonunit foflerön till godo genom dess kloke och werksamme Styreomans medwerkan, få må: ste likwäl den nya frifteåsförfattningen i afseende på fina resultater sättas i första rummet af alla, ty den kommer småningom att alstra flerdubblad produktion och fonfumtion, under det att de kommunikationsanstalter som ön erhallit skola på sitt sätt underlätta och ytterligare öka beggedera. Också omtalad redan en blifwande storartad felt till firande af 1832 års skiftesförfattnings begrafs ningsaft, om hwilken fest liksom om dess widare ändamål wi tocde framdeles blifwa i tillfälle underrätta dem, som wilja erkänna och fom glädja fig åt de stora, lijgiftande och genomgripande frågor fom under den sednare tiden frambragta för höjandet af fosteröns näringar oc för def innewånares lycka ech forkofran. AA — cAA — Wid Jawigningen af uya Tårowerkoshuset i YWisby. — — 2 sm LA ELEN SERIER DAS ALIENS VIKT — Den gamla tid är slodd, dess bildning död, Men död är ej de gamles dvgd och lära; Ty på ruinerna tänds mersenglöd: Den nva tidens dag ren fons of nära. Af icrntids-grus, af ud fom flytt Wår framiid bogga mi på nyt. De gamle, fast de eck drundstenen lagt, De bildad icke om, ej bota boning; Men ungdomen, hon är den iramuds-makt Som mul det npa, bringar dem förfoning. Så hr wi åt mår ungdom bongt Elt hud der hon fan wära tryggt. Se här wårt Noa Läre-hus! det får På araset rest få skönt fom fonftindrn tänkte. Det skall nu festra Gotlands skönsta wär, Som landets mödrar åt def framtid skänkte. Hör Dig, Du Gorlands unga Hopp! Går höga parten feslligt opp. AM wiohets början Herrans fruktan är. Med betlig bår träd i de tljnsa salar Du Gotlands Ungdom! togd ech sanning swår. Yår allt om Fosterland ec) ära talar: Håt fer Du fädtens kära namn) Dig minnet, hoppet tar i famn. J lodnad, kärlek all din Ära fött, Och bjertato rena oskuld städs bewara; Lärt allwar, lär förnust, lår ädelt wett, Och fatta hwad Du lärt I tankar klara. Hör gerna den erjarncs röst Och göm den i ett troget bröst. —. Här Fester-On i samlad vid Du fer: ) Dess sorntids-skatter, wärter, djur och stenar, SÅ får Dig älska Gotland; men än mer Å et fora Fosterland, fom oass förenar, J bordalerar sostertändsk, J framtids-stitder känn Dig Swensk. Se sädrens namn, som tala högt till Dig Ou fridens ettöse-Frans, om stridens lager, Om bragdens frälsemän fom adlat fig Dö få owanskriga ri minnets dager! De namnen flinga fom musik: HÖwatt renda är ess en relit. 28at trogen fädrens minnen, deras dygd, Sem Dig till stora samhälls-dvader mana. Må Landets framtid blinva på Dig bvgad: En stördrora slut Dig tätt omkring dess fana. Wir tolrets bjerta, blif dess själ Öch spänu din traft för allmänt wäl. Du barn ar ioket! när Du det bar lärt Som mer än lärdom är, fom ger Dig pjerta —å fe till folket; ware det Dig kärt! Baf Mmart def ljus, en balsam i def smärta. Säl Dig btand fotket, bör dess röst, Hör fritt def ocd och blif def tröst. 4, Men träden fnart med frid ur skolans dam, J lärans, wettets, konstend ämnes-fwenner! Tillaliiwets skola, — den blir allwarsam: LUF gjorda wert jörst lärans halt man känner. O. biuwen städs med manlig dvogd 23årt Sweriges ära, Kungens trvgd. Då stall mår O, bvgad vå korallers graf, Med sostets tro och kraft och gamla dygder, En trogen utrost stå i Skandiens haj Och wakta töga Nordens fria bygder. Hell Dig, Du wåra fäders Ö, Du perla un Ostersjö! Alfiswåldige! gjut ned din klarhets ljus Jiräån din thron i himlens höga Zion Och los din frid i detta Läro-huo, i Def tinnar pryd med kiarhetens Orion: Lat det din ljusastaka bli! Med of är Gud, med Honom mi. — ) Har afeende på inscripioner, hwilka komma att, i dertill assedda jält å fefisalens twäggar, påminna om mån fom härstädes te wat och) werkat för fosteröns ära oc) wartt def prydnad och stolihet. 2 Temdel, fom wiges i dag åt de ädlaste mödor på jorden, 251308 åt budanmgens wärf, tempel för forskning och bön! Hell, din sörsamling är bär och dig helsar med strålande blickar, Helgar med jublande homn wänliga salarnas frid, Manart wåfsignelsen ned från den Starke, fom älskar de späda, Herten, förutan hwars nåd fåfängt är menniskors werk. — Hell, dim förfamling är här — en skönate, rikare finns ej: Wåren med swållande knopp, sommarn fom Enyter fin frukt; Hjerton ej totda, ej skrumpna ännu af orolig beräkning; Nesiga binder, som ej sorgernas frost har sörblekt; Ogon, der trohet och fröjd fer fram fom ut öppnade bimlar; Mösor fom giadaste tef, tefar fom tröttsamt tornr; Leende, glänsande, frisk fom t morgonbelvoning en luslgård, Lislig och ltfwande, warm liksom i Norden en mår; — Så är den skara af barn, den ynglingaktets, fom du mottar: Fådernebogdernas skatt, hoppet för kommande dabr. Bader och moder söttto åt din mård hwad ppperst de ega; Fader od) modet af dia fordra fin älskling en dag. Må då der barn, fom slöts i din famn oskoldigt oh ödmjukt, Wända fom ongling igen, ödmjuk ännu fom ett barn; Manligt förädlad derbos, harmonisk til hela sitt wäsen; Mogen att sträfda framåt, nävmre till sanningens ljus; Mogen för lefnadens ärliga wärf, der intet är ringa: Ycte, hur ringa det är, adlas af heder ech tro; MNaseon får faran UrSFefHofia fark tidelsens eldprof.