Gotlands tidning – 3 juni 1859, sida 1

Wisby d. 3 Juni. — Ur RNorra Calmar Läns Tidning införa mines danstående utförliga beskrijning om Feedtäggandet af telegrafkabeln mellan fastlandet och Gotsand. Hela den tänkande werlden följde med siörsta uppa märffambet, för wid pass trefjerdedels år jedan, Aqas memnonds och Niagarad äfwentyrliga färd mellan Baz lencia och St Jehns. Se här en motbild, wisserligen i mindre skala, men dot icke få mycket mindre att den ju icke bör förtjena någon uppmärksamhet. Det gäller wisserligen icke en förening mellan twenne werldar, icke en sträcka af hundradetals mil, ide millioner riksdaler. Hår är blott en liten jamiljeangelägenhet i fråga. Det är helt enkelt en moder fom famntar en älskad dotter, som på detta sått (med i familjens slällning ide obetydliga uppoffringar) försonar fordna tiders stjufmoderliga bes handling. Jntresset för det företag min berättelse bis handlar lärer säåledes icke sträcka fig utom slägten, men det är wackert så. Alltsa till Valencia! d. w. s. till Skanwik! Om du will som jag, läsare få skola wi placera osi på denna temligen höga klippa nere wid stranden. Wi kunna derifrån hålla god utfif åt hafwet och lika wål observera hwad som tilldrager sig i land. Kl. är 6 på aftonen d. 15 Maj. Se der skjuter ett äångskevp ut frams om udden. Det är wår engelsman, Berwick, — med telegrafkabeln ombord, — sem syyes blott hafwa wäntaf på sabbathens utgång för att börja sitt wärf. Lngnt och säkert nalkas fartyget, blott på några jamnars afstånd, klippan der wi stå. Du ser kabelns ända färdig att sticka ut i sjön, och machinerna på däck, fom tjena till att hålla den i sträck, och efter företcende omständigheter hämma def lopp eller tvärtom. Det hela ombord bär utfeendet af en mekanisk werkstad, der miferligen icke sotet och Mens koleröken saknas. J oändliga (öfwer 14 geogr. mil) rins gar, ända ned från fartvgets föl slingrar fig den 1 tum i diameter tjocka tråden och utgår omfring en fon, fom är affedd att förefomma äfwentyrliga böjningar. Medan wi äro få nära, fan jag icke underlåta att presen tera för dig några of de ombord warande perjonerne. Att herrn der borta som flår få gentil klädd i frack i kölden, och har få mycket att beställa, är fartygets kapten, det är ide swårt att fe, en brittisk sjöman af äkta skrot och forn, hans namn är Cowle. Det är ej heller swärt att upps täta att mannen derbredwid är ordnaren af det hela. Det är engelske öfweringeniören mir Canning, en of ins geniörerne wid utläggningen af Atlantiska kabeln; om han är slägt till den remarkable lorden, det wet jag ide, men att han är en gentleman, att en wiss öfwerlägjenhet bor i hans sätt, det fer Du neg. Du fer bonom hår, HE en fältherre före bataljen, kasta sista gillande blicken öfwer de slutna batterierna. Han omgifwes af några engelska telegrafister. Sasom representanter af swenska Telearafrz werket finna wi ombord twenne af styreljens ledamöter, Jntendenterna Majoren Fahnehjelm, den förste swenske telegrafisten, ech Kaptenen Akrell, samt dessutom Direkiös ren Preumayer med flera tjenstemän, och någre amatörer. De 80 åren hafwa hindrat telegrafwerkets wördade chef att, annat än med tankarne, följa detta företag, en ny