Gotlands tidning – 27 maj 1859, sida 1

AUD ET VY Ve EE AVE: — Prestmöfet. Biskopen m. m. Doktor Anjou har uti Embetoskrifwelje ar d. 11 dis kallat Stiftets pre sterskap art till allmänt prenmöte sammanträda i Wisbv Tisdagen d. 23, Onodagen d. 24 och Tyorsdagen d. 25 näsik. Angusti. — Uti nämnde skrifwelse tillkännagifwes, att inga andra förändringar ske, i de förberedelser till prestmöte som år 1853 gjordes, än de tom af förordnade officianters dödsofall eller nytillkomna tidsförhållanden förs anledas. Till proefed utsedde Kontraktsprosten, Kyrkoherz den i Dalhem, Ganthem och Halla, L. N. O. Mag, S. J. Ihre har i en theologisk uppsats afhandlat få wäl det sistnämnda är bestämda dieputationsämne fom några flera wigtiga ämnen. Lektorn, Prosten och Kyrkoherden i Endre prebendepastorat, L. N. O. Mag. D. Söderberg har åtagit sig att hålla den i kyrkolagen föreskrifna Oras tion. Predikanter blifwa, första dagen, Prosten och Kyrko herden i Fårö H. S. Traner, andra dagen Prosten och Koyrkoherden i Eskelbem oc Tofta P. Sturtzenbecker samt tredje dagen, Prosten och Kyrkoherden I Burgs och Stånz ga Mag. A. J. Lyth — Bland öfwerläganingsämnen nämnas frågor om lönereglering för Adjankter och Ofriz ga e. o. prester. om möjligen behöflig jemknina i paftos raternas klassifikatien, äqvensom i utgörandet af bibeltryckss tunnorna, och em bildande af yrestsällskaper. — Peusik. Fanskapets Bår:Confert. Li rens ankomst med ljumma rwindar, ljus, grönska och blyz ga sipver, firades på ett wärdigt, och Wiobv konstnärliga samhälle egendemligt, sätt. Den intrassonta ön har uns der alla tider wetat att mana till (if alla de skönhetens ech fonftens genier hwilfa, få nära befryndade med saga och natursinne, i aumänhet tyckas wäl hemmastadde iiwår ra suåbiga oc frostbistra regioner — dock mest der rundt om itrand, den bla mågen sjunger sitt melankoliska qwäde. Att ingenstädes inom wårt land sinnet för musik år få utbildadt fom här torde säkrast framgå, dels från de många intressanta conferter hwilka härstädes gifwits, dels från de wål walda och omwerlande programmen, dels ärz wen från de konstnärer af förfta ordningen Mwilfa infläs tadt Gotlands namn med andra länders. Musik. Sällskapet i Wiobo, ganska talrikt reprefeutes radt, gar Thorodagen den 19 des fin sedwanliga Tårz consert. Jnstrumental-afdelningen utförde med stor bes der ech precision en Symfoni af Bernh. Romberg compos nerad och dedicerad till Kongl. Musikaliska Akademien i Stockbolm. Ehurn ej genomglödgad ar en Beethovens fantaomagoriska skiftningar, eller af en Mozarts ömma och ljniwa spiritualitet, förswarade den dot fin plats får som klassisk, och tycktes särdeles wäl anslå ehuru den fits tiga temperaturen i salen i hög grad förswårade utförans det deraf. Weberio romantiska Friffyttösouvertycr bildade andra afdelningens ingång. Direktör Elert föredrog med stor skicklighet en brillant consert för violen af Beriot och National: Beväringens Musikeorps, inöfwad of nämns de direktör, blåste med god nvancering och priswärd fås kerhet den egendomliga och ganska kinkiga fröningåmardjen ur Profeten. — Bocalzafdelningen bjöd på de oöfhverträffa lige Chörerna ur Wilhelm Tells första akt, och wi säga ej för myocket om wi påstå att de ingenstädes kunna bätte re återgifwas. — Alla de fina karafterer hwilka åt dem gifwa få mvcten relief återfunnos, och rösternas fraicha klang gaf jemwigt åt de weka modulationerne. En med frön oc) klar röst, samt jaker och god skola sjungen ESoz pransaria ur Ernani, bidrog ej minst att öka aftonens nöje och ännu mera förbinda den tacksamme pnbliken. — Theater. Dalhlgrenska skådespelaresällskapet har årtheatern härstädes gifwit fem representationer, fom med få undantag warit ganska litet besökta; hwartill årstiden och tillfälliga hinder torde få ansee wara orsaken. I allmänhet är det genom ett berömligt samspel af goda förmågor fom Hr Dahlgreno sällskap utmärker sia. Bland pjeser fom uppjörts nämna wi 7Den Ondes Besegrare. M:ll Håkansson fom Miaria7 utförde detta parti mo mer än härstädes wanlig talang. Måärll Ohlsson war i 7Batlis roll behaglig och tät. Herr Dahlgren fom Aamodeus7 spelade uttrycksfullt och med dramatisk wår: ma sin roll samt uppfyller fullkomligt fin plats såsom erkänd god skådespelare. Hr Lundgren utförde ÅJosephs roll på ett jätt som lämnar föga öfrigt att önska. Hr Thorell fom Damian uppehöll godt fin roll. — Hörs liden Tisdag gafs med lifligt bifall En Landtbyhistoria eller Jlsangs Smedja. Fru Lundgren fom Monika? war utmärkt, särdeles i sin mimik. Mill Håkansson ut: förde fin roll wäl och åhördes då fom alltid med nöje för fin wackra röst, ehuru mi måste anmärka att den något yfaller emellanåt. Mell Landin sjöng rätt bra i duetten med Mill Håkansson. Fru Statlander och Hr Statlan: der uppfylla alltid wäl fina platser. — De många wackra röster sällskapet disponerar fordra dock mera öfning. J dag, gifwes det utmärkta stycket Den Ondes Besegrare, förtjent ar flere åskådare ån förra gången. Wi wilja nämna flera omtyckta stycken, dem Hr Dahlgren eger i fin repetcir såsom: VWWermlånninz garne, Swen Dyrings såus, Hert Dardanen och hans upptåg på landete, samt Erik Böghs mi sterliga stycke Kalifen på Äfwentyr, fom alla fom