Jurikes. — Jnom telegrafwerket, påstår en Stotholmskorres spondent till Götheborgs Handelstidning, förestå innan kort stora förändringar. Sedan inom loppet af ett år England, Frankrife, Belgien, Schweiz och hela Tyskland antagit ett alldeles likformigt system för transitportos beräfnande och i afseende på depeschers mottagande, befors drande och aflemnande, har äfwen swenska telegrafftyrels fen ingått till K. M:t med hemställan om detta systems antagande i Swerige. J sammanhang dermed har hems ställts om antagande af en förändrad beräkningsgrund för porto. Hittills hafwa telegrafzonerna warit 25 geogr. mil, och afgiften för hwarje zon 1 rdr samt alltid 10 öre af emottagaren af depesch. Hädanefter skall deremot, enligt styrelsens förslag, betalas 80 öre jör 10 geogr. mil, men ingenting af emottagaren, 100 öre för 20 mil, o. s. w. Härigenom blir priset nedsatt för några städer, som ligga nära hwarandra, men den stora forrefpondens sen blir naturligtwis fördyrad. Den utländska forrefpons densen skall deremot winna någon relativ nedsättning genom införande af ett lindrigare Öresundsporto. Sås lunda skall afgiften för depesch från Stockholm till Helz singör icke bli ökad med mer än från 5 ror till 5: 50. Tillökningen i inländska portot anses nödig, emedan tes legrafwerket år 1857 förlorat 18,000 och 1858 omkring 60,000 rdr. Anledningen till dessa förluster är, att de många nyöppnade småstatienerna kosta wida mer än de inbringa. Många af dem draga en utgift af 3 å 4000 rdr, men inbringa ej mer än 3 3 400. — Kofferdimanskapet. Enligt hos Kongl. Förs waltningen af Sjöärendena på grund af från ivederbös rande inkomne uppgifter upprättadt sammandrag öfwer det kofferdimanskap, som sistlidet år hört under Sjömandhus jen i riket, wisar fig att styrkan af nämnde manskap, ins beräfnadt befälet, utgjort 11,192 man, dels oc att af denna styrka, med undantag af skeppare och styrmån, i afseende å hwilka te för bewäringopligtens fullgörande i allmänhet stadgade grunder gälla, bejannit sig i en ålder mellan 20 och 30 år ett antal af 4,404 man hwaraf wid inträffande krig skulle funna påräknas till underbefäl 255 man och till gemenskap 4.149 man. (A. B.) — Hos K. Maj:t har kammarherren, f. d. minifter residenten, riddaren af MNordftjernesorden, grefwe Anton Reinhold Wrangel i underdånighet anhållit om nådigt tillstånd för fin fon Carl Gustaf Otto Christian att ins gå i kejjerlig österrikisk krigstjenst; och har K. M:t den 20 innewarande April funnit godt att till denna underd. ansöfning lemna nådigt bifall. Åfwen har Adjunkten wid Carolinska institutet, Doktor C. J. Rossander afrest i afsigt att begifwa fig till Österrikiska armen, för att i wetenskapligt intresse, dock utan att ingå i tjenst, under ett par månader åtfölja armen. — Hör de förenade rikenas vrederis och fjöfartsrörels fer tyckas dessa krigiska tider erbjuda mera gynsamma uts sigter än de närmast föregående åren. Äf tidningarne finner man att Lloyds i London redan den 29 April ens daft mot krigopremier lemnade assurans för fartyg till Medelhafwet, att Sardinianska och Österrikiska fartyg ide längre mouagas och att för Engelska fartyg med deftinas tion till Osterrike och för Hamburger d:o för refor på Brasilien måste krigspremier betalad.