Kongl. Ytordftjernesorden: Rektorn wid Wisbv högre Elementarlärowerk, Magister Herman Johan Carl Eras mår. — Biskopen m. m. Doctor L. A. Mujon hits fom förliden Söndagsmorgon med ångjartyget Franzön och i ett fullkomligt winterwäder ar köld och snöyra, fom likwäl frampå dagen gaf wika för en alltmer och mer wårlig och solig wäderlek, hwilken också på eftermiddagen utlockade ganska talrikt promenerande för att njuta af första Maj och den få oförmodadt inträffade milda mwårs luftens glada och högtidliga intryck. Wi önska och hops pas att, såsom morgonens köld och owäder då wek undan för wårsolens lifgifwande wärme, få skall äfwen den Oro och de hotande rörelser som nu flerestädes inom stiftet finnas, i Hr Biskop Anjou erhålla den själjulla och waks samma wäktaren på Zion, hwilken med sannt oh warmt presterligt finne och kärleksfullt hjerta få lärer, lifwar och förmanar sitt stifts herdar, och samlar, råder och stödjer fin församling. att det Ewiga Ordet må predikas wärdigt och sannt och derigenom blifwa en wåcs kelse och ett wärn för en warm och lefwande Gudsfruktan. — Allmänna Sångföreningen firade fin högs tidsdag Yalborgsmåfosaftonen med fång och mycken glädje. Efter några års hwila, bemärktes att Föreningen Hade åter lefwat upp och det med synnerligen friffa och ungdoms liga, nva krafter till fin förra glädjande werkjamhet; och det war til allmän fägnad man åter på denna afton hörs de de länge saknade tonerna ljuda från flora torget, der nu den talrika sångarskaran samlad kring sitt wackra standar och omgifwen ar tacksamt lyssnande åhörare, uppe stämde herrliga och sköna sånger. Från torget tågade Föreningen i djupa leder med fin fana i spetsen under fång till residenset, hwarest utfördes flera wackra fofters ländska sånger och slutligen jolkjången. Hr Landshörs dingen Bildt nedgick til sängarkretsen och tackade Allmäns na Sångföreningen i hjertliga och förbindliga ord. Ses dan Föreningen återwändt till Oscarosalen fortsattes dne glada sesten derstädes med skålar oh sånger till långt fram på natten. — Bibliotheker. Wid allmän sockenstämma med Wall pastorat den 3:dje sistl. April, beslöts, på af Pas stor framställd fråga samt genom def ifriga medwerkan för den goda sakens framgång, bildandet ar ett Sotenz Låne: Bibliothek inom hwardera församling. Bidrag till dessa bibliothek, hwilka komma att få under Pastors i förening med Skollärarnes wård och förwaltning, beslöts, skulle utgå, inom Wall, med 123 öre å hwarje mantalss skriiwen person, och inom Hogrän, med 25 öre å hwarje hushåll, allt årligen. — Filialbanken. Etit rykte förmäler, att Filials banfösDirektionens begäran, att få börja rörelsen med de medel, fom för närwarande flår Banken till buds, blifz wit af Kongl. Maj:t bifallen. — Penningeställningen, som under förlidna mwinz tern warit någorlunda god här på platsen, börjar mi antaga en ganska bekvmmersam karakter, fwilket förhåls lande röjes på flera sätt: dels af swårigheten att på g0s da papper mot mattlig procent få upplåna mindre jums mor, dels deraf att i Lånekontoret ite diskonterats werz lar under en längre tids förlopp. — Atalet mot A. Rechnitzer. D. 18 sistl. April förewar åter inför Swea hofrätt den derstädes mot f. d. fabrikören A. Rechnitzer anhängiggjorda rättegång, för det Rechnitzer skall hafwa 7förnekat barndopets giltighet loch antagit döpelsenåden wara beroende af den döptes tro; jamt, oaktadt warning, sädana lärosatser widhållit och jemwäl utspridt. Med Rechnitzer hölls ett muntligt förs hör, fom warade något öfwer en timma. Då rättegåns gen föres mid slutna dörrar, äro mi ide tillfälle att redogöra för hwad fom wid förhöret förekom; men wi ba förskaffat of del af ett af Rechnitzer wid tillfället ins gifwet skriftligt genmäle å adwotatfiskalens främningsmes morial och wi redogöra här för det hufwudsakliga af dess innehåll. Rechnitzer inwänder till en början, att angifwaren, fom är domkapitlet, icke utredt och bestämdt när, hwar och bland hwilka personer det utspridande af millras rande lårosatser skett, för hwilket han blifwit stäld 10 der tilltal, hwarpå han fullföljer: Oh jag met icke hwat i handlingarne det flår, att jag, för det jag skulle hajwa utspridt den satsen, att döpelsenåden more beroende af den döptes tro, skulle hafwa, på sätt i 4:de punkten af kongl. stadgan den 20 Mars 1735 föreskrifwits, 1:o af kyrkoherden och cappelanen erhållit mogna och flitiga warningat oc) förmaningar, och 2:o blijwit ho8 Probsten i Kontraktet angifwen; och än mindre har jag mij bekant, huru kontraktsprosten 3:o med oll flit och sattmodighet sört rädda mig från den mig förestående själawåda. Den tilltalade anmärker widare, att domkapitlet upps gifwit, att ofwan citerade sats, fom han förmenas hafwa utipridt, är raft stridande emot 9:de art. af MWugsburgis fa bekännelsen, om hwilken mening of alla lärare af iden rätta trons bekännelse äro enige. Häremot inwänder den tilltalade: YÅerörde arttkel är i den officiella öfwersåttningen sålunda