Gotlands tidning – 29 april 1859, sida 2

krönts med framgång. Förhoppningen att kongressen fful: le komma till slånd har mer och mer förbleknat, enär det hufwudsakliga wilkoret derför, en allmän afwäpning å de i twisten inwecklade makternas sida, icke kunnat ernas. Då ställningen alltså antagit den betänkligaste Parakz ter, få har Preufen för afsigt att jöreslå tvjka förbuns det widtagandet af säkerhetoåtgärder. Å fin sida har Preud: fen redan anbefallt tre arvimefårers försättande på Erigsfot. Monitören för den 21 meddelar, att Frankrike, NRvyp: land och Preussen ingått på ett af England framstäldt förslag, att en allmän och samtidig afväpning ffall ega rum; att afwäpningen ordnas genom civil: eller militär kommission; att kongressen sammanträder få snart fom missionen trädt i werksamhet, och att derpå representanter för samtliga italienska staterna inbjudas att med ftor mafterna taga säte i kongressen. Dresdener Fournal och Times berätta å andra sidan, att Osterrike förelagt Sardinien ett ultimatum, hwari Sardinien erhåller tre dagars betänketid för att ingå på Osterrikes fordringar. Sker ej detta, angriper Osterrike. Englands förslag äro ar OÖsterrike förkastade. Hamburg d. 22 April. Osterrike har uppfordrat Sardinien att inom tre dagar afwäpna. J annat fall kommer Osterrike att genast angripa. England har på det allra bestämdaste protesterat emot Osterrikes ultimatum. . Monitören förkunnar, att med anledning of Ofterris kes uppmaning till Sardinien att ajwäpna har kejsaren befallt att flera franska divisioner skola koncentreras wid sardinska gränsen. Wiener Zeitung (Osterrikes officiella tidning) bekräf: tar, att Osterrike uppjordrat Sardinien att afwäpna, men tillägger, att öftervififta kabinettet flår fast wid sitt förs slag om allmän ajwäpning. Times uppgifwer att Osterrike beordrat ytterligare 80,000 man till Ticino. Berlin d. 21 April. Den ministeriella Preussische Zeitung förklarar, att sedan underhandlingarne om all: mån asfwäpning ide kunnat bringas till slut, och flå: ningen blifwit högst allwarsam, har regeringen anbefallt att 3 preussiste armekårer skola försättas i Kriegdvercit: schaft, och ämnar förestå samma åtgärd med affeende å jörbundets öfriga kontingenter. Detta beslut framställes sasom uteslutande defensift, och motiverad af nödwändigs heten att wara beredd på en farlig ställnings alla förs dringar. Preussen upphör ej att uppträda såsom medlas re. — Konungen i Hannover ankom och återreste i går, Erkehertigen Albrecht har likaledes afrest. Wien den 21 April. Osterrike har afslagit det fez nast af England framställda förslag om allmän afwäps ning före kongressens sammanträde, samt bestämdt wägrat att medgifwa att Sardinien får tillträde till kongressen. Till general Giulay hafwa afgått ordres att uppfordra Sardinien att inom 3 dagar afwäpna och upplösa fris karerna; på swaret härå beror Österrikes ytterligare upps trädande. London d. 21 April på aftonen. Enligt Times har general Giulay tillsändt Sardinien ultimatum, äftans de afwäpning och de friwilligas afskedande. Uppfylles icke dessa fordringar, blir inom 3 dagar krig jörklaradt. Yt terligare äro 2 österrikiska armefärer om 80,000 man beordrade till Ticino. Englands kongressförslags 4 punks ter äro af Osterrike förkastade. Paris d. 22 April. Patrie förmäler högst oroande rykten: Osterrike stulle ha öfwerskridit sardinska gränsen. General La Marmora har underrättat Frankrike att österrikarnes rörelser mid Ticino, häntyda på ofördröjligt anfall. London d. 22 April. Regeringen har sedan gårs dagen eftertryckligt protesterat emot Österrikes ultimatum till Piemont. Njwen Herald fördömer det. Paris d. 23 April. Dagens Monitenr bekräftar österrikiska uppmaningen, samt tillägger att England och Ryssland icke twekat att protestera mot Öfterrikes hands lingossätt. Armens befäl äro salunda fördelade; marskalk Magnan förblifwer i Paris; marskalk Pelifier för observationstaren i Nancy; marskalk Castellane i Lyon; marskalk Baraguar dHilliers anför första fåren af Aips armön; general Mac:Mabon den andras marskalk Canz robert den tredje och general Niel den fjerde. Marskalk Randon blir major-general mid Alparmön. Krenzzeilung för d. 23 berättar, att Ryssland beflus tat att ställa en armekår under general Liiderd på Erigss ot. Ryssland förklarar, att det ide ärnar framskjnta trupperna, om Tyskland å fin sida underlåter det; i ans nat fall skall det uppställa observationskårer mid öfterris kista gränsen. Fran Bern skrifwes att 160,000 man franska trups per woro på marsch till Saroven. Underrättelser från Portemouth förmäla, att engelzs ska Kanalflottan med förseglade order afgått till Medel hafwet. Till Gotlands Tidnings Redaktion! Då i tidningen M:o 14 d. 8 d:so fått inflyta en af anonym författare insänd artikel under rubrik Öotlands Få Orr . — D CC as. —L Cr NH SF m-—