Gotlands tidning – 1 april 1859, sida 3

Du Mäyrodlingen på Gotland. (Forts. från N:o 12) 3:o Antyder Hr Dlaus Swebilius att Myrodlings: bolaget ensidigt dioponetat det erhållna statoläånet Bko Rdr 25,200, och frågar om ite myrens utdikning skulle för denna summa kunnat till följe ar det fördelaktiga läget nära hafwet werkställas. Häruti framstår på en gång en ojförlåtlig ofunnigs het i sak och ett förnyadt försök att genom låga infimuas tioner och uppenbara osanningar wilseleda publiken uti en fråga af så stort nationelt intresse som Miartebo-myrs utdikning eger för war O. Myrodlingsz-bolaget har icke ensidigt disponerat förenämnde statslån, utan anwändt detjamma (och nä va lika stort belopp derutöfwer ar egne medel) ute: slutande för det afsedda ändamålet, YWartebo: myrs utdikning, i öfwerenestämmelse med de för lå nets bewiljande stadgade wilkor, för hwilkas uppjyllande twenne af Bolagets första stiftare lemnat fin borgen till Riksgäldskontoret. Det war på desse högt aktade och wälkända namn, ej på Hr Swektilii, Landergrens eller Eric Detlofsons anktoritet som statslånet utlemnades. Myrpdlings-bolaget war förpligtadt att i första vm met tillse att den till statswerket ätagne förbindelse skulle uppfyllas; att detta skett till hela traktens fördel har genom få många intyg blifvit siyrkt att det ite lönar mödan widare derom orda med Hr Swelilius. Då emellertid Hr Olans Swebilius under tolf års tid högljudt skrikit mot utdikningssättet utan att hafz wa förmått framte det ringaste bewis för fina mot Myr: odlingssbolaget rigtade smädeliga anfall samt sluteligen nu med styrd penna uppträdt inför publiciteten för att ytterligare smäda och beljuga dem, genom hwilkas oms tanka och betydeliga kapitalutlägg Hr Swebilii egendom, enligt dess eget erkännande, wunnit högst betydligen ökadt wärde, pa samma gång som större delen af Martebo-myr blifwit (redan jör 7 år sedan) på flere tusen tunnlands widd torrlagd och till odling tjenlig, få tyckes det wäl hafwa ålegat honom taga reda på det ämne han walt till föremål för sina under så många år fortsatta biliösa utgjutelser. Han skulle då bland annat hafwa funnit att det af Majoren och Riddaren Asplund 1846 uppgjorda förs slaget på kostnaden af PMartedbosmyrs utdikning uppgick till Bko 63,121 Ror I sk. 7 r., faomt att arbetskoftnas den i allmänhet sedan 1846 fugit 333 till 50 procent, hwarjemte erfarenheten skulle hafwa lärt honom att oförs utsedde hinder gemenligen fördyra dylika stora mwattenafs tappningoföretag wida öfwer den första kalkylen, hwilket äfwen här inträffat genom mera och fwårare Falkftenös sprängning än förslaget upptager. Såsom myrlottsegare behöfwer Herr Swebilius wisst ite ega någon insigt i konsten att aftappa wattendränkt mark samt att beräkna konstnaden, ty dertill anwändes gemenligen män, hwilka genom studier och långwarig prof: tif förwärfwat skicklighet i yrket; men från det ögonblic: ket, då han upppträder såsom mönsterherre öfwer deras arbeten fordrar man hos honom kunskaper i allmänhet samt speciel kännedom af det arbete som han af sjelftagen myndighet mönstrar. Under denna twist har likwäl åt: skilligt förekommit fom gijfwit skälig anledning betwifla en sådan kompetens hos Herr Olans Swebilins, hwvariz bland må nämnas ifrågasättandet att Miartebozmyrs uts dikning skulle kunnat werkställas för Bko Rdr 25,200, hwilket röjer en för mycket i ögonen fallande obekantskap med ämnet. De utmärkte mån af yrket fom besökt Martebo-myr och besett Fanalzarberet, hafwa deremot uppskattat foftnar den wida öfwer hwad den werkligen utgjort. För Herr Swebilins, Landergren, Eric Detlofson och hwilken annan intresserad som hälst woro alltid de öfwer arbetena förde böcker tillgånglige. Mot desse har lika mDA OiAOAAOAO 6 e—