Gotlands tidning – 4 mars 1859, sida 3

fer afwogheter och skamlig egennytta rada hos mäkftarne på Zions murar, flår ändring icke att winna. —e—. . 2 Om Myrodling på Gotland. Till Hr Olaus Swobilius! Har fan det egentligen hänga tilljammans med de twister i intygowäg som H. H. meddelat rörande Myr odling i Martebosmyr och wärdet af det foder H H. derstädes under sitt myrodlingdsarbete praktiskt utrönt? Jnsändaren tar fig friheten hos H. H. anhålla om nog: grann beskrifning å odlingens framgång, enär insändaren nu oc häller på att oda myr ech saledes är tacksam för hwarje wänstapligt meddelande ifrån praktisk odlare fom H. H. alltid maste wara. — Jnsändaren studsar nästan tillbaka då få nedslående resultater om denna odling framträda, fom de H. H. genom 2:ne olikartade i Gotlands Tidning införda och sedermera beriktigade intyg, omtala. Då H. H. har få många frågor att befwara från skilda håll glöm heller icke bort insändaren med fullftäns digt swar på dessa små enkla frågor, hwilka insändaren äfwen anhåller H. H. mille haswa godheten famtidigt med alla andra beswara. Hurudan är myrjorden beskaffad på de ställen ar Mars tebo:myr H. H. odlat? huru är den delen utdikad? burus dant är jorden behandlad före sadden ? furu mycket frö kan H. H. hafwa utfått pr tunland eftersom afkastningen blifwit sa klen? — Mahända har H. H. warit ytterst sparsam med utsädet? huru laångwext har fodret warit och hur bar slutligen H. H. torkat sitt kraftlösa foder då det endast fatt 3 wärde emot annat feder? — H. H. skulle werkeligen göra ite allenast insändaren fom är myr odlare i mindre skala, utan ock hwarje annan odlare och arbetare i detta fat en synnerlig tjenst om H. H. mille wara god och) meddela noggrann beskrifning öfwer de förs hållanden fom fan ifrågakomma wid dylika odingasföres tag; ty eljest skulle, sedan myrodlarne jå höra omtalas en så klen utgång af företaget, hwarje sådan springa ifrån påbegynt arbete od) lemna jörföket i sitt halffärdiga tillständ. Till Herrar attestatorer ar Hr Swelilii intyg! Twå utaf Herrarne, Wedin och Stare, hajwa sagt fig kunna bewisa något om hwad de betygat, men den tredje har ännu icke welat fram med något yttrande. Jnsändaren är äfwen road af att weta metoden Herrarne begagnat för att utröna hwad för kraft thimothecn ifrån Martebos myr bar i förhällande till annat föder. Herrarne skall owillforligen hafwa underföft detta för att finna refulta: tet, och förmodligen ha Herrarne just erhållit prof af Hr Swebilii foder. Har Herrarne samtidigt låtit uns dersöka samma, eller hwar för sig? Gode Herrar! Jnsändaren anser Herrarne alla för aktningswärda mån, men att Herrarne något litet förs hastat sig i fina intyg tror insänd. likwäl och Herrarne ha wisserligen icke tänkt på förut, att mången annan, ehuru ide wetenskapoman, ändå har rönt något resultat om myrthimothåens wärde i förhållande till annat falfts marksfoder. Det är icke swårt att säga sin tanke men swårare att bewisa dess werklighet. Jnsänd. har hört sägas att timotbe från Martebosmyr ar personer i Wioby betalts med 24 sk. RNadd lisp. kontant, och skulle detta foder icke hafwa mer än Jdels wärde emot faftinarfsstimothe få har ju köparen betalt tre gånger mer än hwad det mas rit wärdt. För att funna upplysa något med säkerhet torde första wilkoret wara när man icke wetenskapligt fan undersöka waran, att sjelf odla, sjelf berga och bes handla fodret, ty eljest fan snart en missledning ske. Jnsänd. betwiflar nästan att Herrarne lagt hand wid hwarken myrarbete eller foderbergningen derstädes. Jnsänd. har deremot under fin praktik funnit att wanz ligt myrfoder, fom alltid finnes blandadt med hwad man kallar perr och bunk, icke fan komma i jemförelse med timothe muren på myr, såwida icke tunothånr fått till full mognad; ty fullmogen timothe är ju detsamma fom halm. Är timothåen bergad till grönfoder målte den 02 wilkorligen wara bättre än hwad Herrarne intygat; ty, mina Herrar, gör bara ett litet försök och rimligheten måste genast göra fin rätt gällande. Gif oren, fon wäl: bergad timothö, den må hafwa wurit på myrjord eller jastmark, och gif samma wanligt myrfoder, det må wara fint eller groft, så torde snart wisa sig hwilketdera flaz get kreaturet föredrar, och dess werkan i t. er. hull eller mjölkafkastningen är derefter Mart bewist. Jnsänd. tror för fin del att både Hr Swebilii samt Hrr Wedins, Wens dells och Stares praktiska försök ite få alldeles lyckate; och det är med anledning deraf insänd. är tacksam höra omtalas på hwad sätt Herrarne sökt komma till det upp: gifna resultatet. Jnsänd. har odlat något myr och funnit refultatet wida bättre än det Hr Swebilius uppgifwit. Orsaken dertill skulle möjligtwis wara en annan odlingometod, en bättre träff med utsäde, ywaraf en mera gynnsam utgång än den He Swebilins rönt, belönat insänd:s arbete. Utom odling på myren som insänd. har allt ffälmar ra belåten med, har äfwen genom myrens utdikning bes redts en betydlig del faftjord rundt omfring, wattenfri och odelbar, fom lemnat god skörd. Daktadt torkan förliden sommar har fastjord intill myren eller såkalladt myrland