D (Jnsändt.) Efter allmängörandet af det beryktade intvoet af Örr Olaus Swebiliud, A. L. Wedin, Johan Wendell och J. P. Stare, (fe Bih. t. Gotl. Tidn. N:o 2), hade tvi tillåtit oss att i samma tidning N:o 3 framställa några frågor. Utan att fästa något afseende mid det löjliga i dessa intyg hade wi inskränkt ess till att begära upplyås ning och motivering i denna för landtbruket i allmänhet och särskildt för Gotland få oåndligen wigtiga fråga. I stället för denna upplysning och motivering hafwa wi till swar erhållit endast ett återupprepande af det förra påftåendet; hänwisning på några hemgjorda anteckningar år ingen motivering. Jntyget tillhör numera offentligheten och skall inför denna stå eller falla. Wi wilja nu landtbrukets och sanningens intresse taga dessa intyg närmare i betraktande. Hr Olaus Swebiliug intygar: att äringen of This motej, det enda, som med påräknande ef någon fördel för det nårisavande å myren odlas, i medeltal efter 6 års beräkning för år utgjort) — — å den lösare dyjorden 50 lisp. på tunnlandet, och att detta Thimotejsfoder i näring fan anses motswara — — Iaf lika qwantitet här wanligen förelommande äng8s eller hårdwallsshö; att för afkaftningens bidehåtande myrs jorden hwart trevje år — — mäste omodlas, och att foftnaden — — derwid uppgår till omkring 371 Rdr Nmt för tunnlandet. Låtom of nu anwända dessa siffror på ett praktiskt resultat: 3 års skörd på den lösare dyjors den å 60 liop. hwardera .. 180 lisp. myrthimotej. 180 lisp. myrthimotej m .. 60 liop. hårdwallshö. 1 lisp. hårdwallshö efter allmänt antagande högft BE... 16 fö. Åges. Således wärdet af 3 års förd på 1 tunnland myrjord . 20 Rdr Rgds. Men för denna afrastnings bibehållande ges nom thimotejzodling, det enda, fom med påråEnan: de af någon fördel får det närwarandeså myren Fan odlas stola defa 3 lass inbärgas med en kostnad af 2 Ror pr lassjB t3. 6 Rd. Dertill kommer myrjordens omodlande .. 371 Åidr. Summa 4313 Rdr. Således en utgift af 431 Rdr för en inkomst af 20 Rdr! Detta är det praftiffa resultatet af en myrodling efter Herr Swebilii intyg och tet hela — ett nonsens. Skola wi blygas deröfwer, att en af wåra Yyrkesbrös der utgifwit ett intyg, fom i fig sjelft lemnar ett få ör wertygande bewis för def osannfärdighet, eller skola wi skratta öfwer det löjliga deri, att en hittills åtminstone såsom praktisk ansedd landtbrukare fan under 10 åriod: la myr, göra fina anteckningar, meddela fin erfarendet), lemna intyg, tala om afkastning och likwäl ännn icke weta, att han ejter sin egen räkning på hwart tunnland myrjord hwarje år förlorat 231 Rdr Åmt!! Men måna: den gör det, fa kärringen, fom köpte pepparkakorna för 3 styfwer och jålde dem för 2. Räknekonsten, råknekons sten! Herr Swebilins, är för alla en wigtig sak, men företrädeswis för of landtbrukare. Men, säger läsaren, få många och ganska kloke män odla myrjord, och man kan wål antaga, att de odla med mera fördel, än den beelaganswärde Herr Olaus Smebilins, fom den 20 Sept, 1858 anfåg fig böra lemna detta intyg. Ja fe, käre läsare, de göra det få, fom en annan Olaus Swebilius Skäggs intygade den 19 April 1854. De få först hwete, få på tunnlandet 5å tunnor hwete utom utsädet och fedan fina thimotejskördar. De leste jå dubbelt få mycket thimotej fom han, och anse det ifwen ega dubbelt få siort utjodringowärde. Herr Swebilius af den 20 Sept. 1858 intygar och Herrar Wedin, Wendell och Stare instämma deruti, att Thimotejjoder från dyjorden motswarade tredjedelen af lika qwantitet Ängs eller Hårdwallshö. Här komma mi til det allmänt wigtiga i sieljwa frågan. Bestämmandet af nyrthimotejs relativa eller utfodringswärde (få heter det mine Herrar, till sktillnad från det absolnta wärdet) är lika få wigtigt fom swårt, men kan ändå på praktisk wäg, visserligen icke fullt tillförlitligt, men temligen noggrannt itrönas. Wi hafwa derföre frågat, på bwilka i detta sseende gjorda försök stöder sig edert påstående? Jntet war har kommit fram. Kategorien till hwilken Herrar ies påstående hörer, är gifwen och i wår fråga (fe N:o ) AN Ls IL ÖR —— — ru I mel Wass IRL en 2 G