Gotlands tidning – 25 februari 1859, sida 2

6iHH m— 4 JEEP 10 VI 1MmMIIA ton alltid förtjena företrädet. Widare säges pag. 132 Då nu labialpipwerket förändrar tonhöjden efter wärmegraden (märk det!) men tungorna föga äro underkastade denna temperatur:werling etc. Defa och många likartade yttranden har Prof. Töpfer, en man, som känner sitt ämne grundligt och på intet wis är skonsam mot orgelbyggare utan har flora fordrins gar, men hwilka dock ej utsträckas få långt fom infäns darens, fom will att en orgelbyggare skall motwerka oläs genheterna af köld och wärme i fyrforna, och yttrar, att en sådan fom det ej fan, är en fuskare m. m. Hmwarz före behöfwes i äfwen de bästa orgelwerk Trumpeter och Basuner m. fl. stämmor stämmas hwarje gång de skola begagnad, äro sådana werk gjorda af fuskare? Jns. bor de tänkt fig för något innan sådana yttranden fällts, loch kom ihåg att man hämtar ganska liten kännedom om en orgel genom att läsa om den, beskåda den eller till och med fe den byggas. Att förekomma dam i en orgel, måste Jns. medge är en omöjlighet. Hwad beträffar dim. och cresc. få har en frriftflällas re sagt: att saknandet af denna egenskap år den enda man mot orgeln fom generalinstrument haft att anmärka. Arwen får jag upplysa Jns. det äfwen jag låtit mig berättad om dim.z och erege. mekanismen i Maria åkyrkans orgel i Liibeck, hwilken lärer wara lika med det andra sättet (utom swällaren) jag i min artikel omnämnde. Jnsändarens ifwer och intresse ör orgel instrumenter äro mycket i dagen fallande och ehuru priswärdt det är, skulle man hoppas att ingens rätt blir förnärmad hbwars fen med otidiga yttranden eller då andan faller på, uts bryta med förkastelsedom öfwer saker fom Jns. hwarken hört eller sett; detsamma wisar han bland annat då han frågar huru jag kan få en flöjtton ur en tungstämma af metall; — swar derå kan Jns. om så önskas, erhålla med intyg från flera musikaliska personer, att en flöjtton ur en tungstämma kan erhållas, utan att man behöfwer inbilla sig hafwa hört den. Framdeles kan Jns. sjelf få öfwertyga sig om sin willfarelse i både ett och annat, och hoppas jag då ett opartiskt men rättwist utlåtande, Hwils fet jag då mill anhålla det Inf. will offentliggöra, fås wida Fns. mill undwika det andra personer skall weders lägga Jns:s yttranden om att melodium (de må hafwa namn af fabinettåsorglar, orgel:-harmonium etc. betyder föga, emedan det är instrument med fritt swängande tungor) är feräp. Att Jns. jemför dessa instrumenters likhet med dragfpel bewisar brist på kännedom; ty då Jns. ej hört ett sådant instrument hwars egenskaper jag framställt, och för hwilka jag answarar, har han mycket orätt med fina blå dunster m. fl. fom Jns. tror efectgifwande yttranden. J fall melodier fan fås för godt pris och om endera utaf de kända ädla metallerna till tungor anwändas, förs modar jag Jns. ej fan hafwa något deremot. Jns. frågar hurudant begrepp jag gör mig om en orgel då jag kallar melodium för en reform af orgelwerken. Jo, helt enkelt den, att jag äger tillräcklig och mångårig kännedom om en orgel och def delar m. m. äfwensom om melodium för att med skäl kunna säga, (utan att det minsta förringa orgelwerkens wärde) det dessa inftrus menter, rätt konstruerade. noggrannt och waraktigt förs färdigade, äga många företräden framför en orgel, ej alles nast uti billigt pris, utan äfwen uti lätthet att spela oh trampa och att desamma bibehålla stämningen m. m. Hwarföre de utländska melodierna ej bibehålla ftäms ningen wet jag nog, men hwad rör det mig. Slutligen bifogas här en artikel, tagen ur Pofttidz ningen och införd i Kalmar-Poften N:r 42 Lördagen den 30 Maj 1857. fOrgel:harmoniunm, fom i tonen8 omwexlande klangfara och skönhet litnar orgeln, ehuru ojemförligt billigare i pris, har ide länge warit kändt i Swerige, men likwäl inom en fort tid mer och mer kommit i brut såwäl wid mindre sörsamlingar fom i skolor. Wid Operan Roberts sednaste representation å K. Theatern anwändes under korkofcenen i 5 akten ett orgelbarmonium i stället för den bittills begagnade orgeln, och ehuru placeradt bakom fonden, ljödo dess toner ganska tydligt i den jollda salongen. Det fan med flättdet bärad af 2 personer, då detemot till den förr begagnade orgelns flyttande å theatern ej mindre än 12 man måste anwändas. Ladugårdslands-theaterns orchester anwänder ett orgel-harmonium i stållet för blås-instrumenter, och äfwen å Mindre thegtern ha mi hört ett dvlikt anwändasei Arel oc Walborg. Detta sednare instrument lärer wara af minsta slaget, men föder likwäl rätt bra Mindre theaterna a af det billiga prifet, lärer Hr Dannftröm, från hwars exvosition de nu nämnda infrumenterna blifvit inköpte, fått åtskilliga beställningar från mindre fyrfor, fapeller och ffos lor på orgel-harmonict, åfwen med pedal och dubbla manualer. Wi hafwa, med affeende På det föregående welat fästa wåra egna otgelboggares uppmärffambet att det wore skäl att begagna denna konjunctur för att åstadkomma inbemsk tillwerening af orgel-harmonser, ty tull och transportkostnadet böra kunna i hög grad underlätta konkurensen med utlandet. De församlingar fom hafwa råd att påkosta orgelwerk, måtte mer än gerna skaffa fig dugliga säådana; ty detshar aldrig warit min mening att förklena desa gamla inftrus menter (med hwilket arbete jag i tjugo års tid näftan oafbrutet sysselsatt mig) hwilka jag sjelf mången gång med innerlig wördnad hört och fett i Guds bus och beundrat def många tifendsdeliga sammansättningar Qwils ka lyda en enda persons mink för att röras och frame ( Å maa SM PR ....11 a