Gotlands tidning – 4 februari 1859, sida 2

Angående Myrodlingen på Gotland. Forts.) I afseende vå utdikningen af det ofantliga fält, innehållande omkring 8000 Tunnland, hwilket går under namn af Martebomyr, fom gifwit anledning till en redan långwarig process, får jag, på grund af kända förhållanden och efter egen öfwertygelse vttra följande: Förslaget om denna utdikning tillkom i min tanka olyckligtwis något för tidigt, emedan Gotlands allmoge, som ej haft tillfälle att fe de framsteg, fom åkerbruket i andra prowinser gjort, hwarest odling af myrar af ojemförligt sämre beskaffenhet än de härwarande blifwit, som det berättas, med fördel werkställd, sedan lång tid tillbaka; hwaremot en elak erfarenhet här blifwit munnen af ett par, troligen, genom ofullsläåndig dikning och oriktig behandling, misslyckade äldre myrodlingsförsök, till följe hwaraf Gottlands-bonden fått mifstroende til al myrodling. Men opinionen Har på de sednare Fem åren småningom förändrats i den mohn fom de stora odlingar, hwilka af Myrodlings-Bolaget blifwit på riktigt sätt utförde, år efter år lemnat få rika skördar, att intet twifwet mer hos förnuftigt folk kunnatqwarstå om Myrodlingarnas ftora nytta för åkerbruket, isynnerhet här, hwarest foderbrist nästan utan undantag Hör till ordningen hwarje wår. De klokare af allmogen i denna trakt tockas derföre önska att den tråkiga och widtut seende rättegången wore slut. De erkänna äfwen, hwad allmänt bekant är, att gräset på Martebo-mor efter utdikningen småningom till qualiteten blifwit förbättradt och lemnar ett finare och mera nårande hö än förr, hwarjemte på många ställen äfwen quantiteten ökats och wäxtlighet inträdt, der aldeles ingen sådan förur existerade. Det finnes derför säkert ingen af alla de mot myrodlingen i början uppbragdte morlottsägare nog oförnuftig att önska få öfwerswämningen tillbaka, hwilket blefwe litwäl följden inom fort tid, ifall arbetet ej skulle fullbordas och kanalerna således snart tillstoppas. Den fortsatta utdikningen är åfwen serdeles önskwård derföre att den wertar på helsokillslåndet i en widsträckt ort, ty de falla dimmor, fom uppstiga från myren, förorsaka uti myttrakten ganska elakartade frossor, hwaremot erfarenheten wisat att der myr blifwit fullkomligt utdikad och odlad, antager klimatet en mildare och sundare natur. Odlingarne på Martebo-myr, oberäknadt Myrodlingsbolagets, hafwa redan uppgått till en högst betodto . i fall kanalerna, fom ofwan nämndt, skulle tillstopvas, få uppkom deraf rätt betydliga förluster för flera secknars innewånare, isvnnerhet derföre att Martebo-myr omgifwes af stora widder fullkomligt slättland, hwilket, ehuru fast mark, war pertodiskt öfwerswämmadt, ända till dess utlopp blef beredt genom den dyrbara spränaningen och widare genom dilning i myren. Detta land innehåller en god jordmoln, hwilken, förut icke odlingsbar, nu blifwit fullkomligt tjena lig och derföre bafwa nu jordägarne på fin genom utdikningen torrlagde fastmark, äfven odlat ganska betydliga widder, hwars skördar skulle totalt jörstöras om wattnet kom tillbaka. Att således den redan werkställda dikningen betydligt ötat wärdet af jordegendom i denna trart bewises äfwen derigenom att hemmanens försäljningopris på några år stigit till dubbelt oc) deruts öfwer. J öfrigt må om Martebe-myrs utdikning sägas, att det är det störsla arbete, fom i jordbrukswäg på Gotland företommit, samt att fullbordandet of denna utdikning skall medjöra oberärneliga fördelar för denna ort och således bör af hwar