(Jnsändt) Af Gotlands Tidnings förra nummer finne man att den klagoskrift, fom af åtskilliga lottägare uti Marteboz myr är till Länets högste Styresman ingijwenl, äfwen blifwit föremål för publiciteten och insändaren, som fått tillfälle genomläsa detta kuriosa opus, tager fig deraf ans ledning anmärka: att skriften innehåller missledande och mot kända förhållanden stridande uppgifter till förwillande af omdömet om werkan af den redan werkställda utdikningen af nämnde myr, samt kränkande, ohemula och grundlösa yttranden om en här på On högt aktad och älskad Cms betsman, hwars långa werksamhet såsom medlem ar detta Läns styrelse städse warit utmärkt af rättwisa, ordnings: sinne, mildhet och ett rastlöst sträfwande i alla riktningar för provinsens sanna wäl. Som tiden ide idag medgijwer att wederlägga de oriktiga uppgifterna punktwis, få får insändaren, fom mera litar på fakta än på ett ofta oredigt ordswall, till en början framställa den wigtiga frågan: huru myten spanmål kunde Lumlunda, Martebo, Tingstäde, Stenkyrka, Lokrumme, Bro och Leftz finde socknar sälja före Martebosmyrs utdikning och bus ru mycket hafwa de efter utdikningen fålt? Frågan fan lätt beswaras af de Herrar Köpmän, fom wanligen drifwa handel med dessa socknar, ifall de wilja ge: nomgå fina böcker från 1847 till närwarande tid. Der igenom torde serskildt kunna upplysas, att just de, bwil: ka undertecknat den jämrande klagoskriften, befinnas bland antalet af dem som mest ökat sin produktion, synnerligast af den förut å ofwannämnde socknar föga odlade artikes len Hwete, hwilken, såsom wål bekant, sås på all bränd nyodling såsom första sädet. Anses det för en olycka att behöfwa slåpa mycken säd till staden samt att wara beswårad med baklass af pennins gar eller för dem inköpta waror, så hafwa de omkring Martebosmyr boende jordbrukare onekligen kommit i en swårare belägenhet än de woro under de gamla goda myrs tiderne med fin doftande Ag och fina swalkande dunster. Stackars Klagander! Det war måhända bättre då man, i stället att beswäras med odling och forsling af Hwete, fit i all maklighet föra sitt wedlass till fladen och derföre erhöll fina lätt förtjenta 2 Niksdaler, ty sådane fmåsaker, fom den egna skogens wärde famt eget arbete ech egna dragares begagnande 33 mil togs ju ide då i ber räkning?