Gotlands läns tidning – 24 december 1858, sida 3

gar både här och på fasilandet för de blidaste och mwänli: gaste afffedåsord. G. L. T. upprepar utan ffrymran ers kännandet af fina brister, och anhåller om öfwersceende med fina misstag, missförstånd och försummelser. Sasom ett slags ursägt må af G. L. T:s answarige utgifware bes kännas, att redabtions-arbetet ofta, i följd af hans på sednare Åren betydligt ökade tjenftesåligganden, måjt Oi wa brådskande, och derigenom dubbelt tungt och mödos samt: wiljan har alltid warit god, men inskränkt ej blott af bristande förmåga, utan ock ar briftande tid och, på sednaste året, äfwen af bristande utrymme för egents liga artiklar. Om G. L. T., om dess syfte och sträfwande, kunde det nu för öfrigt — till förklaring eller ursägt — wara ett och annat att anföra. Men detta weckoblad har warit för obetydande, anspråkslöst och ringa, att i affeedsjtuns den wilja widlyftigt orda om fig sjelf. Jngen är dock för obetydande och ringa, att alltid önska wäl och alltid bedja godt för fin Fosterbygds ära och lycka; och en sådan bön blir nu G. L. T:s hjertliga sista ord.