Gotlands läns tidning – 24 december 1858, sida 2

— Om Gårdfarihandeln innchöll nyligen Gö: teborgs Handelstidning följande riktiga och bebjertanss wärda åsigter, för hwilkas sanning äfwen Gotland är iforge ligi tillfälle att kunna meddela en maja bewis: Det är en temligen allmän åsigt bärstädes, att marks naden endast leder till det resultat, att få kallade Borås fare, eller Westgötahandlande draga ifrån orten tufenz tals rikodaler för fina wäfnader, hwilket sedan har til påföljd penningeförlägenhet bland kringboende landtbor i och för jyllande af de dagliga behofwen. En annan följd af desse Westgötahandlandes rättigheter att resa omkring och från yus till hus, från gård till gård bortpluttra sina bomullswäfnader, är att den förut wanliga huofliten med wäfnader allt mer och mer aftager, och så länge ofwan påpekade förhållande får fortfara, lida i nämnde afseende de flesta af rikets landsorter dels på fin påräknade hans del, dels hämmas den fordna idoga och winstgifwande buss fliten, hwarjemte såwäl linodling fom fårskötseln artager. Äfwen i andra hänscenden, nemligen genom handel med utländska lyrsartikflar, och dessa warors utprånglan: de på kredit, genom spridande af spel och dobbel, m. m., har Gårdfarishandeln här på ön wisat förderfliga följder och blifvit på Allmogens wälstånd ett djupt kräftsår. — Det har förljudits, att Länets hugfulle och för god ords ninge upprätthållande nitiske Höfding redan äfwen åt nämnda förhållanden egnat sin uppmärksamhet: måtte det lyckas honom, öns högste polissder, att låta utrota denna smygande handels parter och missbruk, och måtte den önskan tillåtas, att han framdeles, såsom rikdd:gamin, wille egna sitt inflytande för att få afskaffadt detta säregna handeld-priz vilegium, hwilket, i förra tider förklarligt, numera genom sitt urartande och fina olater Adragit fig fjelit ett få allmänt utdömmande.