Gotlands läns tidning – 24 december 1858, sida 1

m L0 5te :: DDe sistlidne rikodag wäckta förslag rörande ändring iföreftrifs terna om hemmansklyfning och jordafsöndring, samt af Riketo Ständers äfwensom Bondeståndets enskildt bärom aflåtna underdåniga skrifwelser, hafwe Wi, efter det Kams markollegium oc) Wåre samtlige Befallningshafwande i länen blifwit hörde, mid pröfning af detta ärende funnit godt härigenom upphäfwa Kongl. Förordningen den 13 Juli 1853 och Kongl. Kungörelsen den 20 Jnli 1855, angående tillägg till gällande stadganden, i afseende på hemmansklyfning och jordafsöndring, samt wilje i nåder fors ordna, att de i berörde ämnen förut gifne författningar, Kongli. Förordningen den 19 Dec. 1827 jemte Kongl. Kungörelserna den 14 Nov. 1829 och den 29 Jan. 1831, skola tjena till efterrättelse, med den ändring att 38 samt 6 8 I mem. i 2 kapitlet af 1827 års Förordning erhålla följande lydelse: 3 8. Lägenhet, fom från hemman afsöndras, efter hwad i 1 I tillåtet är, skall, då upplåtel jen ster för alltid under full eganderätt, innehålla, i Gefleborge, Westernorrlands, Jemtlands, Wesierbottens och Norrbot tens län minst tre tunnland ( 16,8 qvadrats refwar) och i öfrige delar af riket minst två tunnland ( 11, qwadratrefwar) samt, om lägenheten under bes sittning på wiss tid upplåtes, utgöra minst ett halft tunns land (2 2,8 qwadrateenvar) jord. Sådan lägenhet skall till sina gränser noga bestämmas i en enda formlig, till afhägnad beqwäm samt från hemmanets egen åbvggnad afstild lott; och må dylik ajjöndring icke fee ar odalåäker eller äng, derest icke till hemmanet eller hemmansdelen, hwarifrån lägenhet skall skiljas, endast, odalegor lyda eller lägenheten ligger afskild fran hemmanets eller hemmanss delens öfriga odalsegor och befinnes i öfrigt wara till af: söndring tjenlig. — 6 I mom.: 7Klyrmwes lägenhet, som för alltid från hemman upplåten är, ware henmumansdz innehafwaren berättigad att hwarje sadan klufwen del, som ej innehaller den jordwidd, i 3 I stadgad är, mot stälia fören till hemmanet återwinna. — Derjemte wils je Wi i nader förklara, att för upplåtelser på lijotid skola gälla enahanda förbehåll ech stadganden som för jordafföndringar på wiss tid finnas i 1827 års Kongl. Förordning meddelade, — J öfrigt och till följd af upp: häfwandet utaf Kongl. Förordningen den 13 Juli 1853, komma de, med anledning af 1 1 mom. i samma Hörs ordning, uppå wederbörandes underdåniga framställningar ar Kongl. Maj:t för wissa orter meddelade beslut angår ende det minsta hemmantal, hwartill flytning utan föres gående undersökning finge derstädes werkjlällas, att ide widare ega tilämpning. Om denna förordnings syjte yttra sig alla tidningar lofordande. Göteborgs Handelstidning säger: Detta feg skall upplyfta skaror ar Sweriges lösa arbetaresbefolfning till en sjelfegande och, i mån af stigande upplvening och sedlighet, bergad arbetösklass, en sådan klass, fom just ute gör ett lande färna och styrka, under det proletariet (löda drifwarne) utgör dess ständigt frätande och förswagande kräftsår. Det ligger derföre i Reger ingobeslutets få ras der en framtid för swenska folket, hwars wälsignelse skall i tacksamt minne återwerka på den fria lagstiftningens upphofsmän. Detta om den nya Förordningens syfte och mening. Hwad åter Förordningens form och yttre uppställning widgår, hafwa ar flera landsortsstidningar (Wermlands Tidning, Hönköpings-Bladet m. fl.) befogade amnärEnins gar blifwit framställda, hwaraf här i sammandrag anföres: Den wanliga nyswensta lappskräddaremethoden i författs ningswäg har äfwen denna gång blifwit följd. Det enz klaste, åtminstone för den stora allmänheten, för den mins dre jordegaren på landsbygden begripligaste, hade wäl was vit, att uti en enda ny förordning intaga alla flagbes stämmelserne angående hemmansklyfningen, helst en dylik. anordning hade kostat wederbörande regeringsdepartement blotta beswäret att utskrifwa och sammandraga den. Sords egaten hade då endast behöft att skaffa fig denna sista gällande förordning, i stället för att han nu mår ste skaffa fig fyra stycken dylika; och det är desssutom icke allom gifwit att tolka och reda dessa förordningar, deras upphänwande och återgifna gällande kraft åt redan upps häfna paragrafer, samt nya förändringar och tillägg, En förordning, fom är af få mycket inflytande på den mins dre landtbrukarens och backstagusittarens wäl, borde frames rör allt annat wara begriplig och klar, och ej genom os tydlighet och mängd af åberopade författningar, fom upp: häfwa hwarandra, kasta dame i processmakares händer. Eller, är det icke rent af besatt, att den, som will ha reda på stadgarne om hemmandklyfning, nu måste förs staffa fig: 1:o Kongl. förordningen om hemmansklyfning den 19 Dec. 1827; — 2:o Kongl. kungörelsen den 14 Nov. 1829 (fom ändrar ett par Ii föregående); — 3:o Kongl. kungörelsen den 29 Januari 1831 (som oc sa ytterligare ändrar några 8Y i förstnämnde); — 4:0 Denna nu utkomna kongl. förordning, fom återger gälz lande kraft åt en del af förenämnde 3:ne förordningar och kungörelser, samt upphäfwer: — 1:o Kongl. förords ningen d. 13 Juli 1853 och 2:o Kongl. kungörelsen d. 20 Juli 1855. — Men så hänger det ihop med hela wårt författningswäsende, eller rättare, det hänger alls icke ihop, utan föreskrifterna äro strödda om hwarandra i särskilta författningar, hwaraf den ena upphäfwer, förs fsarar eller maNRerar den andra och Afltfammans är