Gotlands läns tidning – 10 december 1858, sida 1

romancer, jåsom en i de mest olika arter fullt utbildad konstnärinna. Född Swenska, har hon gjort fina huhvudz studier i Paris; hennes röst eger en wålgörande friskhet, förenad med den älskligaste klang, är lika uttryckofull i alla dess register och förträffligt utbildad. Hennes föres drag wittnar såwäl om musikalisk smak som om en sann uppjattning, och hwad wi hafwa hört wäcker den önstan att i ett siörre rum och på en egen konsert jå lära känna denna få lofwande sångerska. En annan Berlinertidning yttrar: Mille Andree, Jenny Linds landomaninna, föredrog med en lar, Erarts full. sopran twänne sånger. Den uttryockofulla, om en god skola wittnande, stämman med sin klangfulla timbre har redan lyckligt hunnit öfwer skoltwångeto förlägenhet. Den unga äfwen i sindium af föredrag och fonfträrdig: bet hemmastadda sangerstan har, såsom wi hafwa hört, äfwen med framgång låtit höra fig på hofthegtern I Wien. (Boft:Tidn.) —Warubehållningen på Wisby stads Itederlag oc Kredit:upplag d. 1 Nov. 1858: Brämwin, Ars rak 800 skälp., ofriga flag 1 1,000 d:o; Kaffe 14, 120 dio; Salt 40,606 kubiksot; Win å buteljer 4.542 kannor. (Sv. Tidn.) — Telegrafen till Gotland. K. Mit har, den 5 dennes, i nader förordnat: da, efter meddelande ar nådigt beslut, den 24 nästlidne September, om nedläg: gandet af en enkel telegrafsfabel mellan städerna Wefterz wik och Wisby, Konungens Befallningohafwande i Kalmar län inkommit med underdånig sramställning, att, i hänz delse den ifrågawarande telegrafförbidelsen mellan Sot land och fasta landet blejwe ar K. M:t i nåder bifallen, samma telegrafledning måtte komma att dragas öfwer Öland, med inrättande af station a Borgholm, men et: ter hwad cdyefdembetet för telegrafwerket i afgifwet uttas tande upplyft, mot den sålunda föreslagna riktningen af omnämnda telegrafförbindelse förekommer, dels att de lång: grunda stränderna på östra sidan ar Hland wore för en telegrafanläggning högst ogynsamma, dels att telegraftrås den — nu imskränkt tll endast en — måste löpa ständig fas ra att skadas af de många i Kalmar sund ankrande far: tyg, dels och att å det flacka och skegfattiga Oland en landledning wore i hög grad utsatt för inwerkan ar fors mar och omäder, hwaraf ofta kunde wållas afbrott i te: legraf-Forrefpondenfen, få har K. M:t, i betraktande härs af icke funnit skäl art med anledning af K. Befallningshafs wandes i Kalmar gjorda framställning, medgifwa förändring af den genom K. brefwet den 24 Sept. innevarande är beftämda riktning af telegrafförbindelsen mellan Gotland och rikets fasta land. (Sv. Tidn.) — Postförbindelsen har fortgått regelbundet. Under resorna mellan Wioby och Westerwit Har Befälhafwaren å Polhem, Kapten Höggren, i uppdrag att i och för den blifs mande telegrafkabelns nedsänkning underföfa hafshottnens beskaffenhet och djup. Medan wertställda lodningar lära gifwin wid handen, att hafwets botten å nämnda sträcka är i nämnda hänseende synnerligen gynsam, såsom warande temligen jemn och stenfri lerbotten, som mot ABefterwikdsffären öfwergår till fandbotten; öppna hafwets djup wexlar endast mellan widpass 65 famnar (utanför Högklint) och widpass 70 d:o. — Ett aned Polhbem d. 7:e hitkommet rykte förs mäler: att Stockh.posten fort förut blifwit röfwad mel: lan Westerwik och Kalmar. Närmare uppgifter saknas. — Angsående det föteslagna Provincial-läfare:distriktet med station i Rone, hafwa Atskogs pastorats ledamöter wid d. 21 Nov. hållen sockenstämma förklarat art de, ejter närmare efterfinnande, ingå på förflaget och förena fig med de socknar, fom redan derpå ingått. — Om ny:odlingarna på Gotland har en wän af provinsens framätskridande skrifwit till G. L. T. följande: Jag har länge wäntat att få fe någon kalkyl öfwer odlingåsfoftnaderna på landet, hwaraf stulle synas, hwart pengarne tagit wägen som under sednare åren kommit landet tillgodo. Roligt skulle wara att se en sådan. Jag har uppgjort en dylik här nedan, men icke wågat taga till få högt fom den i werkligheten troligen är. J händelse G. L. T. wille införa den, skulle den måhända frama locka en fullftändigare. — Allmogen har wäl byggt upp mycket pengar. Men dermed är ej få farligt. J game la swarta, nedrökta, smutsiga fugor triswes mycken ofedz lighet, fom flyr för en fristare luft och ett klarare ljus från — äfwen stora fönster och speglar. Pyfoningen nalkas oc på en yttre wäg. — Här följer min beräkning: Om odlingar på Gotland. Om man antager att på hwarje helt hemman inom landet (nära 1,100 hemman) odlats de sednare åren oms kring 5 tunnland årligen, få utwisar denna, troligen för låga beräkning en årlig nyodling af 5,500 tunnland. Om odlingskostnaden för tunnland antagas i medeltal till 50 Re, få uppgår den dertill anwända penningiums man till 275,000 Rr årligen. Defa utlagda penninz gar hafwa till sior del kommit orbetoklassen tillgodo och betydligt förbättrat def tillstånd. Odlingarne hafwa ökat landets sädes produktion, men isynnerhet genom lemnad större fodersaffaftning inwerkat högst fördelaktigt på den försummade ladugårdestötseln, och bewiset derpå blir för hwar och en opartist granskare med hwarje dag mera synbart i såwäl hästkreaturens fom isynnerhet fornboffas peno omsorgofullare behandling och förbättrade tillftånd.