Gotlands läns tidning – 12 november 1858, sida 2

be) poltgaå beradttuättet, som på andra dan ar nämnde bro angränsa Dalbowiken och landswägen inåt Dal. Då man wettmed hwilken vandalism (förflöringåifwer) i närs beten af de flesta städer alla träd blifwit af stadsinnewånarne borthuggne; få äro dylika trädplanteringar endast ett försök att i någon mån gälda en stor skuld, hwilken innewås narne ega till fin förödda fofterjord, ett försök att i någon mån godtgöra en oersättlig förlust. Det wore wäl om en hylik rättskänsla, ett begär att söka bota hwad brutet är, förenad med önskan att befordra kommunens eget bästa och trefnad, kunde förmå öfriga fläder att efterfölja Weneroborgs exempel, samt att de sålunda uppa märande planteringarne genom en waknad fomnmumalsanda och ändamålsenliga författningar skyddades för råhetens och tanklöshetens widare tilltag. — För någon tid fedan omtalades att löjtnanten wid Eljsborgs regemente Betzholz inställt sig hos handlanden Wennerlund i Göteborg för att öfwerwaka fullgörandet af en kontraherad proviant leverans för kronans räkning, och att wid framställd ans märkning mot en proviantartikels godhet hade löjtnanten blifwit af Wennerlund misshandlad. Göta hofrätt döms de W. att mista lifwet för wåldförande af officer under dennes tjenstutöfning, och påstås det nu, att Kongl. Maj:t fastställt hofrättens utslag. — Den i Stockholm utkommande tidningen Tiden bes rättar, att de 6 landsförwista katholska qwinnorna ännu äro qwar i Stockholm, och sitta i god ro uti sina hem, smekta af mjuka jesuithänder, utskrikna i hela werlden såsom martyrer, inkasserande den ena wexeln efter den ans dra, på 30,000 francs, — Om Georginer eller Dahlier, dessa ståtliga prydnadösblommor, meddelar tidn. Helfingen: Då åts skilliga fått att förwara Georginrötter öfwer wintern få ofta misslyckats, hoppas insändaren häraf göra hwarje blomsterälskare ett nöje, genom att meddela följande på flere års erfarenhet grundade iakttagelse: J Maj månad, sedan nattfrostenna upphört, sätter man Georginfrön i plantlafwe, ungefär 4 tum från hwarandra, och då plans torna uppnått en höjd af 5 a 6 tum, inslår man dem i stora krukor, en planta i hwarje, och låter dem under sommaren stå i trädgärden på ett för blåft och stark sol skyddadt ställe, samt wattnar dem flitigt, att de ide få uttorka. De blomma då på höften, och innan nattiros sterna inträffa, flyttar man in dem i ett frostfritt rum, samt upphör att wattna dem; och sedan bladen wissnat, afskär man stammen 3 tum från jordytan, låter dem utan wattning qwarstå i krukorna till påföljande wår, då rötterna i Maj, sedan nattfrosterna upphört, upptagas ur krukorna, befrias från den gamla jorden, och utflyttas i trädgården på ett emot söder, för stark blåst skyddadt ställe, der man önskar att de skola florera ; och sedan Ge2 orginerna uppnått en höjd af I aln, fastbindas de wid stadiga fäppar om 23 alnars längd, och allt efter fom de tilltaga i höjd, bindas de wid käpparne, högre och högre upp. Om Rönneträdet. Rönnen trifwes godt i alla slags jord, helst dock i sandblandad lermylla; härdig mot storm och köld. Blommar i Juni med hwita blommor; bären mogna i September; sönderkrossade och blandade med torr sand, utsås de på höften i skuggigt läge; oms blanteras wid 3 a 5 års ålder. Trädet, fom egnar fig till alleträd, och till häck, Fwärer i början fort, uppnår 20 3 30 fots höjd och fällan öfwer 50 ars ålder. Virs ket är fast. Löfwet ätes, färskt, gerna af hästar och hornboskap; blommorna uppsökas ifrigt af bien; af bäs ven kan beredas bränwin och cider, hwarförutan de gerna ätas af får och swin, samt kokade med bark, qwistar och löf af rönnen, lemna en god förp ät boskapen. (Nerikes Allahanda) Om Mulbärsträdet. Detta bherrliga och frukts rifa träd fan med största lätthet fortplantas genom från. Defa, om de äro af förra året, sådde om wåren, gro inom en månad derefter; men äro fröna äldre, något feds nare. De böra fås i lös och mullrik jord, i en skyddad plantering, flyttas 2:a året i plantskola, och 5 år ders efter till fitt flälle. (Agardhs Statistik) — Stockholm d. 4:e d:s: DD. MM. Konungen och Drottningen samt Prinsessan Eugenie ha i dag inflyttat från Drottningholm till hufwudstaden. — Det nya Statifttzs ffa embetswerket är inwigdt och öppnadt. — På Mindre Theatern har ett nytt skådespel af Dir Börjeson: Äfjs wentyr ur Carl d. 12:s ungdom, börjat uppföras. (Norrköp-Kuriren) J uddewalla har warit en eldswåda, som för en tid försatt stadens tidning ut werksamhet, och hwilken af YWBenersborgstidningen beffrifmwes sälunda: Elden utbröt den 23 Det. i Voktryckaren Malmgrens förra hus, der han ännu hade sitt boktrockeri. Hand äldste fon, hwilten på lediga stunder roade fig med femiffa och fyfifa experimentet, lärer omskrifne dag kl. 8 på morgonen, efter en wertställd förfegling, något oförfigtigt borttastat den ännu brinnande tändflitan, hwilken nedsöll på en med bomullstrut folld flaska. Wid den explosion, fom härigenom upptom, sprängdes fönsterrutorna, och elden, påblåsi genom det häraf uppkommande luftdraget, fit en riklig näring i Det få i tatet fom kring wäggarne upphängda papperet. Genom hastigt tillkommen blelp af friwilliga brandfåren flädteg snart elden, hwilten ej sträckte sig utom rummen, men der den do medhann att sörstöra allt, ja till och med att nedsmätta silarne-. Ynglingen Malmgren blef få illa bränd, att han ej kunde röra sig, utan genom en tillffyndande persons hjelp skaffades ur rummet. Han är sedan dess sängliggande med de rysligaste plågor. Halsen, bröstet, ansigtet och ena armen lära wara så illa skadade, att man har riuga förhoppning om hans